Index i avelsarbetet

Frågor och svar om index i avelsarbete

Vad är preliminärt kullindex som redovisas i Avelsdata och hur beräknas det?

I de raser som har index för HD och/eller ED redovisas i Avelsdata, under rubrikerna ”Kullar och avkommor” samt ”Kull/helsyskon”, preliminärt kullindex vid parning för varje kull. Detta preliminära kullindex beräknas som föräldradjurens genomsnittliga index för HD/ED vid parningstillfället, d v s som (index mor + index far)/2.

Preliminärt kullindex är således ett statiskt värde baserat på den information som fanns vid parningstillfället. Ett preliminärt kullindex över 100 innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än rasens genomsnitt. När hunden själv sedan är röntgad får den ett individuellt index publicerat.

Stäng

Hur kommer det sig att helsyskon med samma HD/ED status och utan röntgade avkommor kan ha olika index?

Vid beräkningen av index korrigeras för effekten av flera icke ärftliga faktorer som kan inverka på röntgenresultatet, t ex kön, ålder vid röntgen, födelsemånad, undersökningsår och sederingssubstans (endast för HD). Denna korrigering medför att kullsyskon med samma HD/ED status kan få ett index som skiljer sig någon eller några enheter åt.

Till exempel är effekten av ålder generellt sådan att hundar som är äldre vid röntgen har en större risk att graderas med HD. Det betyder att hög ålder är en ”försvårande” faktor för att bli bedömd som HD-fri. Därför kommer en hund som röntgas i hög ålder och får HD grad A att få ett något bättre (högre) HD-index än ett kullsyskon som röntgats i ung ålder (förutsatt att de andra miljöfaktorerna som t ex sedering och kön inte har motsatt effekt). Skillnaderna i index till följd av dessa miljöfaktorer är normalt sett inte mer än någon eller ett par enheter. De största skillnaderna mellan kullsyskons index orsakas av att de har olika HD/ED grad och/eller att någon/några individer i kullen har avkommor som är röntgade och därmed tillför information i avelsvärderingen.

Stäng

Hur kan HD-index för kullsyskon röntgade vid samma tillfälle med HD-grad A respektive B skilja sig så mycket som sex enheter?

Vid skattningen av HD-index kommer hundar graderade med A och B att värderas olika. För hundar som inte har några avkommor baseras HD-index huvudsakligen på det egna undersökningsresultatet. I raser där förekomsten av HD är låg och en stor andel av hundarna har grad A kommer genomsnittligt HD-index för B-hundar att ligga under 100. En B-hund har därmed svårare att uppnå ett högt index i en sådan ras jämfört med i en ras där frekvensen av HD är högre.

I Avelsdata under ”Raser” och rubriken ”Hälsa” kan man välja HD-/ED-index samt referenspopulation. På denna sida redovisas medelindex, fördelat på HD-/ED-status, för de hundar med egna undersökningsresultat som ingår i referenspopulationen. För exempelvis berner sennenhund är medelindex för hundar med HD grad A 106 och för hundar med grad B 96, d v s. en skillnad på 10 enheter. Det är med andra ord inte osannolikt att kullsyskon med HD-status A respektive B skiljer sig åt sex enheter i HD-index, även om ingen av hundarna har gått i avel

Stäng

Varför saknar kullen preliminärt kullindex?

Preliminärt kullindex kan endast beräknas för parningar som gjorts efter det att index infördes för rasen, och förutsatt att båda föräldradjuren har ett index publicerat. Det betyder att kullar där något av föräldradjuren saknar index, inte kommer att få ett preliminärt kullindex publicerat i Avelsdata. Detta inträffar exempelvis vid parning men en utländsk hanhund som inte tidigare gått i avel i Sverige, och därmed inte har sitt HD-resultat inlagt i SKKs databas.

Stäng

Vid provparning i Avelsdata får jag upp ett preliminärt index för HD och ED, vad betyder det?

Det preliminära index för HD/ED som redovisas i Avelsdata vid provparning är en skattning av avkommornas förväntade avelsvärde för HD respektive ED, baserat på information om föräldradjurens index. Preliminärt index beräknas som genomsnittet av föräldradjurens aktuella index, d v s (index far + index mor)/2.

SKKs generella rekommendation är att preliminärt index ska vara större än 100, vilket innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än genomsnittet i rasen.

De nya registreringsreglerna i raser med hälsoprogram på nivå 3 för vilka index införs innebär att hundar med höftledsstatus A, B eller C får användas i avel, med rekommendationen att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara större än 100, d v s (index far + index mor)/2 > 100. Denna rekommendation innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än genomsnittet i rasen (referenspopulationen). Om rekommendationen följs kommer den genetiska nivån för HD/ED i rasen successivt att förbättras.

Hundar med HD grad D eller E inte får användas i avel, oavsett HD-index. Detta gäller  raser med hälsoprogram på nivå 3.

Tysk schäferhund har, trots införande av HD-index 2018, behållit tidigare hälsoprogram för HD (d v s krav på grad A eller B för avel). Detta efter beslut i SKKs centralstyrelse.

Precis som för de raser som endast har rekommendation om kullindex över 100 får hundar med höftledsstatus A, B eller C användas i avel. Hundar med HD grad D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. För utländska avelsdjur gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B.

Stäng

Min hund har ett HD-index under 100, betyder det att jag inte kan använda honom/henne i avel?

HD är en av många egenskaper som vi tar hänsyn till i avelsarbetet. För en förbättring av den genetiska nivån av HD i rasen över tid bör de kullar som föds ha ett preliminärt index över 100 (d v s föräldradjurens genomsnittliga HD-index bör vara över 100). Det innebär att man t ex kan kompensera ett lägre index hos hanen med ett något högre hos tiken, eller vice versa, så att genomsnittet blir större än 100.

Ett preliminärt index över 100 är en rekommendation från SKK och medför inte några påföljder avseende registrering av avkommorna.
I avelsarbetet är det många egenskaper rörande hälsa, mentalitet o s v som ska vägas in i avelsbeslutet. Av den anledningen kan uppfödare i vissa fall bedöma att det är motiverat att göra en parning som har ett något lägre HD-index än det rekommenderade med anledning av att föräldradjuren anses ha andra förtjänster som motiverar parningen.

Stäng

Är en hund med HD-grad B eller C lika lämplig i aveln som en A-hund med samma index?

Ja, hundar (av samma ras) med samma indexvärde förväntas vara lika goda nedärvare vad gäller HD/ED, oavsett egen ledstatus. Indexet är ett säkrare mått på hundens avelsvärde avseende HD/ED än vad det enskilda röntgenresultatet är.

Stäng

Kan införande av HD-/ED-index förväntas ha någon inverkan på inavelsökningen i rasen?

Om avelsurvalet i stor utsträckning baseras på hundarnas index för HD och/eller ED finns en teoretisk risk för en ökad inavelsgrad i rasen. Eftersom också släktingars röntgenresultat inkluderas vid skattningen av avelsvärdet kommer de individer med de högsta indexvärdena ofta vara besläktade, vilket kan medföra en ökad sannolikhet för att närbesläktade djur selekteras för avel.

I praktiken bedöms risken som relativt liten eftersom HD- och ED-index endast utgör ett par av alla de egenskaper som beaktas vid valet av avelsdjur. I numerärt små populationer är det dock bra att vara medveten om detta och försöka säkerställa en spridning i vilka avelsdjur som används.

Stäng

Vad blir preliminärt kullindex om föräldradjurens index är 99 respektive 100?

Indexvärden redovisas i Avelsdata avrundade till heltal. Beräkningen av preliminärt kullindex baseras dock på de mer exakta indexvärdena för respektive föräldradjur, i vilket även decimaler inkluderas. Det betyder att preliminärt index (beräknat som genomsnittet av föräldradjurens index) för avkommorna efter föräldradjur med index på 99 respektive 100 kan bli såväl 99 som 100.

I en kombination där föräldradjuren har index 98,7 (redovisas som 99) respektive 99,9 (redovisas som 100) kommer preliminärt kullindex att bli 99. Om föräldradjuren istället har index på 99,3 (redovisas som 99) och 100,3 (redovisas som 100) blir preliminärt index för kullen 100.

Stäng

Vad visar rasens medelvärde för HD- och ED-index som redovisas i Avelsdata?

I de raser där HD-index och/eller ED-index beräknas finns i Avelsdata under ”Raser” och ”Hälsa” ett alternativ för HD-/ED-index kallat ”medelvärde”. På denna sida ges en redovisning av genomsnittligt HD-/ED-index för samtliga hundar med ett index publicerat i Avelsdata, fördelat på födelseår.

Sammanställningen omfattar hundar födda år 2000 eller senare och ger en bild av den genetiska trenden för HD/ED i rasen från år 2000. En stigande kurva indikerar en genetisk förbättring avseende HD/ED i rasen över tid.

Stäng

Hur ska index användas i avelsarbetet?

I de raser för vilka HD- och/eller ED-index införs behövs strategier för hur dessa ska användas i avelsarbetet. Hundens indexvärde är en bättre förutsägelse om dess nedärvningsförmåga avseende HD/ED än det egna röntgenresultatet. Av den anledningen bör avelsbeslut baseras på de tilltänkta avelsdjurens index för HD/ED snarare än dess röntgenresultat.

Införande av index för HD och/eller HD i en ras medför att rasens avelsstrategi (RAS) avseende dessa sjukdomar behöver uppdateras. Precis vilken strategi som är lämplig bör beslutas för varje ras utifrån just den rasens förutsättningar. En rimlig lägsta målsättning är att rasens ledhälsa inte ska försämras över tid, vilket innebär att genomsnittligt index för de kullar som föds bör ligga på som lägst 100 (se mer om SKKs registreringsregler och rekommendationer nedan).

Stäng

Vad gäller för hundraser som sedan tidigare har hälsoprogram på nivå 3, d v s krav på fria höfter för avel, och som nu får HD-index?

För de raser som idag har hälsoprogram för HD på nivå 3 (krav på fria höfter för avel) innebär införandet av HD-index en förändring i hälsoprogrammet för HD. Detta eftersom hundar graderade med HD grad C som (på grund av goda HD-resultat hos släktingar) får ett index bättre än genomsnittet i rasen bör kunna användas i avel.

Stäng

Är det möjligt att ha kullindex över 100 som ett krav istället för rekommendation?

Ja. SKKs avelskommitté beslutade under 2017 att det ska vara möjligt för klubbar vars raser har hälsoprogram för HD på nivå 3 att ansöka om en striktare utformning, innebärandes krav på preliminärt kullindex över 100. Programmet betyder att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara över 100.

Stäng

Index för ej SKK-registrerad hund

Vid parning med en utländsk/importerad hane som inte tidigare haft någon kull i Sverige får kullen inget preliminärt kullindex beräknat. Detta eftersom hanen får ett HD-index publicerat först när hans HD-status registreras i SKKs databas. Detta görs i samband med registrering av valpkullen.

Stäng

Vad gäller för utländska avelsdjur?

För raser med hälsoprogram nivå 3 avseende HD, d v s tidigare krav på fria höfter, gäller även fortsättningsvis att utländska avelshundar som saknar eget HD-index i SKKs Avelsdata ska ha HD-status A eller B i enlighet med tidigare regler.

Stäng

Kan importer utan eget röntgenresultat inlagt i SKKs databas ändå få ett index publicerat?

Ja, index publiceras även för hundar vars röntgenresultat inte registrerats i SKKs veterinärdataregister men som, genom information från sina avkommor (eller andra släktingar), uppnått en säkerhet i det skattade avelsvärdet motsvarande eget resultat. Denna säkerhet i skattningen uppnås vanligen för utländska avelsdjur då runt 5-8 avkommor har röntgats, d v s efter en eller två kullar i vilka större andelen av valparna kommit till undersökning.

Stäng

Hur ska man tolka HD-index från andra länder, är värdena jämförbara?

Nej, index skattade i olika länder är inte direkt jämförbara. Index för HD, och i viss utsträckning ED, skattas även i våra nordiska grannländer. Den metodik som används är densamma (den så kallade BLUP-metoden).

Det finns dock väsentliga skillnader som gör att index skattade i olika länder inte är direkt jämförbara. Med andra ord behöver inte en golden retriever med HD-index 105 i Norge eller i Danmark vara genetiskt likvärdig med avseende på HD som en golden retriever med ett svenskt HD-index på 105. Dels kan den genetiska nivån i de olika ländernas populationer skilja sig något åt, dels finns skillnader i hur jämförelsebasen (referenspopulationen) och spridningen i indexvärdena definieras i de olika länderna.

För en gemensam nordisk avelsvärdering skulle krävas att man skapade en gemensam databas med härstamningsdata och röntgenresultat. Detta är någonting som efterfrågats och diskuterats inom Nordisk Kennelunion, men ännu inte blivit verklighet.

Stäng

Kan SKK lägga in röntgenresultat för exporterade avkommor till mina hundar?

Nej, SKK kommer inte ändra de befintliga rutinerna kring registrering av utländska resultat från höftledsröntgen i raser för vilka HD-index införs. Att vi inte registrerar utländska resultat för släktingar till de hundar som får HD-index beror på flera faktorer.

I Sverige har vi ett system där alla resultat registreras, både de bra och de mindre bra. Så är det tyvärr inte i alla länder. I vissa länder väljer hundägarna själva om resultatet ska bli offentligt eller inte, vilket resulterar i att övervägande positiva resultat kommer till allmän kännedom. Öppnar vi för möjligheten att registrera utländska resultat riskerar även vi att endast ett urval av utländska resultat (sannolikt huvudsakligen positiva) skickas till SKK. Detta skulle medföra att skattningarna av index blir missvisande då den information beräkningarna baseras på inte är ett representativt urval.

Genom att inte registrera dessa utländska resultat förlorar vi förvisso information som kunde ingått i beräkningen, men detta i sig gör inte skattningen av index missvisade, dock något mer osäker. Nackdelarna med att registrera utländska resultat överväger således fördelarna.

Stäng