RFG-Scheme

Målsättningen med ett hälsoprogram för andning genom BOAS-gradering enligt RFG-Scheme är att förbättra hälsan och minska förekomsten av andningsproblem hos engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops.

Du som föder upp hundar av ovan nämnda raser får genom undersökningen vägledning i arbetet med att föda upp hundar med minskad risk att drabbas av BOAS. Den enskilde hundägaren får information om deras hund är drabbad av BOAS.

Vad är BOAS?

Brachycephalic Obstructive Airway Syndrome, BOAS, innebär att hunden får svårt att andas eftersom mjukdelarna i nos och hals är lite för stora för utrymmet i luftvägarna.

Vad är RFG-Scheme?

Respiratory Function Grading Scheme, RFG-Scheme, är en metod för att undersöka andningsproblemet BOAS. RFG-Scheme, är utvecklat vid universitet i Cambridge i samarbete med The Kennel Club.

Hälsoprogram på nivå 1

Svenska Kennelklubben har avtalat med universitetet i Cambridge att RFG-Scheme även kan användas i Sverige. När ett nytt hälsoprogram införs startar det på nivå 1. Det innebär att det är möjligt att låta undersöka sin hund. Efter genomförd undersökning registreras resultatet i SKKs stambok. Det är frivilligt att låta undersöka sin hund och det finns inga krav på att hundarna ska undersökas före avel. 

Om minst 80 procent av föräldradjuren till kullar i respektive ras registrerade under 1 juli 2023 till 30 juni 2024 är testade, kan en förlängning av hälsoprogram nivå 1 för rasen komma i fråga under ytterligare en period. Annars kommer hälsoprogrammet att höjas till nivå 2 från och med 1 januari 2025, vilket innebär att föräldradjur måste undersökas innan parning. 

Så går undersökningen till

Undersökningen utförs av en veterinär som särskilt utbildats för att få genomföra BOAS-gradering enligt RFG-Scheme. Undersökningen sker efter tidsbokning på en djurklinik som erbjuder BOAS-gradering inom ramen för RFG-Scheme eller vid ett undersökningstillfälle som anordnas av en rasklubb, specialklubb eller centralt av Svenska Kennelklubben.

• Hundägaren får fylla i uppgifter om sig själv och hunden.
• Veterinären kontrollerar hundens ID-nummer.
• Veterinären noterar hundens vikt, hull och näsborrarnas utformning.
• Veterinären lyssnar med stetoskop och bedömer hjärta och lungor innan belastning.
• Hunden får göra ett belastningsmoment i 3 minuter där den ska röra sig i raskt tempo, cirka 7–8 km/h, vilket motsvarar lätt joggingtempo för människa.
• Veterinären bedömer andningstyp, om eventuella andningsrelaterade missljud förekommer (stertor och stridor) och i så fall omfattningen (lindrig, måttlig, kraftig) samt om eventuell svimning eller cyanos förekommer.
• Veterinären graderar hundens andning utifrån gällande kriterier för BOAS-gradering enligt RFG-Scheme.

Undersökningstillfällen kan även arrangeras av ras- och specialklubbarna, kontakta respektive klubb.

Frågor om undersökningen i allmänhet sker till: Lotta Olsson, 08-795 30 03, lotta.olsson@skk.se

BOAS-gradering från 0-3

Grad 0: Hunden är kliniskt opåverkad och för närvarande fri från andningsbesvär på grund av BOAS. Eftersom BOAS kan utvecklas senare i livet rekommenderas att hunden undersöks flera gånger under sitt liv.

Grad 1: Hunden är kliniskt opåverkad men har lindriga andningsbesvär kopplade till BOAS. Dessa symptom påverkar inte hundens prestation vid belastning. Eftersom BOAS kan utvecklas senare i livet rekommenderas att hunden undersöks flera gånger under sitt liv.

Grad 2: Hunden är måttligt kliniskt affekterad och har måttliga andningsbesvär på grund av BOAS. De bör följas upp och kan kräva behandling av veterinär.

Grad 3: Hunden är kraftigt kliniskt affekterad och har kraftiga andningsbesvär på grund av BOAS. En hund med BOAS grad 3 bör undersökas noggrant och behandlas av veterinär

Vilka hundar kan testas?

Respiratory Function Grading Scheme, RFG-Scheme, är validerat för engelsk bulldogg, fransk bulldog och mops.

• Ålder. Hundar får undersökas från 24 månaders ålder och resultat registreras centralt i SKKs databas och publiceras på Hunddata och Avelsdata. Ny undersökning kan tidigast göras efter 6 månader. Hundar kan undersökas innan 24 månaders ålder och resultatet registreras då med beteckningen preliminärt.
• Kastrerade hundar. Kan och bör undersökas trots att de inte kan användas i avel. Deras resultat är viktiga för avelsutvärderingen.
• Hundar som inte är registrerade i SKKs stambok. Hund med en fenotyp som motsvarar de raser som ingår i hälsoprogrammet får undersökas men resultatet registreras inte i SKKs stambok.
• Dräktig tik. Rekommendationen är att undersöka hunden innan den används i avel. Dräktig tik får inte undersökas (gäller från parningsdagen).
• Hund som opererats i andningsvägarna. Kan inte undersökas.

Rekommendation för avel

Den generella rekommendationen är att endast hundar graderade som grad 0, kliniskt opåverkade av BOAS, och med mycket gott allmäntillstånd ska användas i avel.

Det kan i vissa fall vara motiverat att använda hund i avel med grad 1, med hänsyn till andra viktiga egenskaper och/eller populationens långsiktiga utveckling. Här bör rasspecifik hänsyn tas. I det fall hund med BOAS grad 1 används i avel är det viktigt att säkerställa att parningskombinationen inte medför ökad risk för kliniska problem hos avkommorna. Mer utförliga rekommendationer för en specifik hundras kan finnas i den rasspecifika avelsstrategin, RAS.

Det kan inte anses förenligt med SKKs grundregler att till avel använda hundar som undersökts som grad 2 eller 3, det vill säga bedömts vara kliniskt affekterade av BOAS. Du kan läsa mer om detta i Avelskommitténs uttalande om avel med brakycefala raser.

Det är heller aldrig förenligt med SKKs grundregler att, oavsett BOAS-gradering enligt RFG-Scheme, till avel använda hundar med:

• Kraftiga andningsmissljud
• Kraftigt ansträngd andning samt dyspné (andnöd) eller cyanos (blåaktig missfärgning av slemhinnor)
• Uttalad värmekänslighet eller trötthet, kollaps, svimningar
• Kraftigt knipna näsborrar