Historik
Srbski gonic är en av flera stövarraser, vilka finns spridda över hela Balkan. Man antar att stövare från Mindre Asien spelat en viktig roll i rasens uppkomst. Den första beskrivningen av rasen under namnet balkanski gonič är från år 1905 då Frank Laska skildrade denna ras bland andra stövare och spårhundar. Den första rasstandarden upprättades år 1924, men rasen erkändes internationellt 1940. 1996 fick rasen sitt nuvarande namn. Den var vida spridd i Serbien och den jugoslaviska kennelklubben kontrollerade uppfödningen och upprättade också den första stamboken.
Användningsområde
Drivande jakthund.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd.
Egenskaper / Mentalitet
Temperamentet är vänligt och livligt. Rasen är pålitlig och visar utomordentlig uthållighet. Den är karaktärsfull, livlig och energisk.
Storlek och utseende
Srbski gonič är en medelstor hund med robust konstitution. Mankhöjd för hanar är 46-56 cm och för tikar 44-54 cm. Färgen är rävröd, från gulröd till roströd, med svart ryggparti.
Pälsvård
Pälsen är kort, tät, grov, glänsande och mycket lättskött.
Övrigt
Rasen är relativt ovanlig i Sverige. Tidigare rasnamn är serbski gonic.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.