Historik
Otterhound är en av de äldsta brittiska raserna. Enligt historien hade redan kung John år 1212 rasen. Relativt få exemplar var renrasiga då man i sina flockar ofta använt hundar med inslag av foxhound. De första renrasiga exemplaren kom till USA i början av 1900-talet och där har rasen utvecklats och stabiliserats. Även i England är rasen relativt sällsynt, men har blivit mer populär på senare tid. 1978 registrerades de första exemplaren i Sverige.
Användningsområde
Den är en stor, stark hund, vilken främst är byggd för en hård dags arbete i vatten, men också för arbete i galopp på land. Den arbetar i flock och är en specialiserad utterjägare. Jakt på utter är inte tillåten vare sig i England eller Norden och rasen har därför utvecklats till en sällskaps- och utställningshund.
Hälsa
Höftledsdysplasi (HD) förekommer.
Egenskaper / Mentalitet
Den har ett utomordentligt luktsinne och är en synnerligen god simmare med stor uthållighet.
Storlek och utseende
Rasen är stor, välbyggd och sund med raggig päls och majestätiskt huvud. Dess raggiga hårrem håller den torr och varm. Mankhöjd för hanar är ca 67 cm och tikar ca 60 cm. Färgerna är: helt enfärgade, grizzle (gråsprängd), sandfärgade, röda, vetefärgade, blå med små vita tecken, vita med gula-, blå- eller grävlingsfärgade fläckar och svart/blå med tanteckning.
Pälsvård
Täckhåret är ca 4-8 cm långt, tätt, raggigt, hårt men inte strävt. Både täckhår och underull får ha en lätt oljig struktur, vilket gör dem vattentäta. Den ska inte trimmas, utan visas naturlig på utställning.
Övrigt
Få individer finns i Sverige.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.