Historik
Rumänska herdar använde dessa hundar i Karpaterna för att skydda boskapshjordarna. I århundraden har de avlats endast med tanke på deras användningsområden. Först 1934 skrevs den första rasstandarden som därefter vid ett flertal tillfällen skrivits om.
Användningsområde
Herde- och vakthund.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd
Egenskaper / Mentalitet
Att vakta faller sig naturligt för denna herdehund. Den ska vara orädd och ha en instinktiv och ovillkorlig anknytning till sin ”hjord och herde”. Den ska ha ett lugnt och stabilt temperament.
Storlek och utseende
Mankhöjd för hanar är 65-73 cm och tikar 59-67 cm. Den får aldrig verka tung utan ska vara vig och rörlig trots sin storlek. Hanar är större och kraftigare jämfört med tikar. Täckhårens färg är ljust varggrå med svarta toppar. Vita fläckar kan förekomma.
Pälsvård
Pälsen är medellång, sträv, tät och rak medan underullen är tät och mjuk. Den kräver måttlig pälsvård och badas vid behov.
Övrigt
Det är ingen lämplig hund att ha i lägenhet eller i stadsmiljö. Mycket få individer finns i Sverige. Raser som genom sitt ursprungliga användningsområde kan förväntas ha bland annat stark vaktinstinkt och/eller stor misstänksamhet mot främmande personer medför ett särskilt ansvar för såväl uppfödare som hundägare. SKK rekommenderar därför blivande valpköpare/hundägare att noga överväga detta ansvar och inhämta kunskap om föräldradjurens mentala egenskaper t ex genom att träffa dem i deras vardagsmiljö och studera resultat från mentalbeskrivningar.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.