SKKs policy för hundanvändning vid jaktprov, jaktträning och jakt
Svenska Kennelklubbens nya policy för hundanvädning vid jaktprov, jaktträning och jakt. Policyn antogs i oktober 2015 och ersätter den tidigare versionen från 2009.
Jaktprov för aveln
Specialklubbarnas jaktprov är viktiga verktyg i aveln. De syftar till att utvärdera tidigare avelsarbete och till att identifiera lämpliga avelshundar. De är också till stor hjälp för att ta fram ändamålsenliga och lämpliga jakthundar. Ur jaktetisk synpunkt ska hundens förmåga till samarbete och lydnad särskilt beaktas samt att hunden är mentalt stabil. Alla jakthundsägare bör sträva efter att delta på jaktprov för att bidra till utvecklingen av respektive ras. Jaktprov på levande vilt får aldrig betraktas som en tävling där användningen av jakthundar är ett självändamål, utan ska alltid bedrivas på ett sådant sätt att både jaktetik och djurskydd prioriteras. Det primära syftet med alla jaktprov är att dessa ska vara till ledning för avelsarbetet.
Hundförarens ansvar gentemot hunden
Jakthunden ska vara i god kondition och ges god omvårdnad, grunddressyr samt jaktträning. Den ska kunna föras på ett ändamålsenligt sätt så att risken för skador på såväl hunden som viltet minimeras. Särskild vikt ska läggas vid att hunden ska kunna kallas in. En välutbildad och kontrollerbar jakthund är en stor tillgång i jakten.
Hundförarens ansvar gentemot viltet
Hundföraren ska hålla sig välinformerad om de bestämmelser som gäller för jaktprov, jaktträning och jakt med hund. En ny hund ska aldrig släppas på samma oskadade vilt när den första hunden har tröttnat. Ta alltid stor hänsyn till olika väderförhållanden som kan påverka viltets förutsättningar vid jakt, jaktträning eller jaktprov.