Policy och riktlinjer för varg/rovdjur

Svenska Kennelklubben ser hur våra medlemmar och verksamhet påverkas av den ökande vargstammen. I områden där varg förekommer försvåras, och stundtals omöjliggörs, arbetet med lös hund exempelvis i samband med jakt, eftersök på skadat vilt eller försvunna personer.

Närvaron av varg påverkar befolkningen i det vardagliga såsom möjlighet till fysisk aktivitet och mental rekreation tillsammans med sin hund, möjlighet att bevara livsstil man valt samt bedriva kommersiell verksamhet att livnära sig på. I en allt större konkurrens om nyttjande av gröna områden begränsas även våra specialklubbar att utföra avelsutvärderande prov i vargfria områden.

• Kennelklubbens målsättning är att riksdagens beslut angående lägsta antal vargar i landet ska gälla och inte överskridas.
• En aktiv förvaltning ska säkerställa att vargstammen fortsatta utveckling ska ske med hänsyn och i samråd med de människor som berörs samt vara framtagen i ett långsiktigt perspektiv.
• Förvaltningen av varg bör ske så att påverkan på omgivande befolkning och djur minimeras.
• Det ska vara lätt att få skyddsjakt på varg/rovdjur som gör skada på tamdjur eller uppträder oskyggt och rör sig i närheten av bebyggelse eller tamdjur.
• För att aktiviteter med löst arbetande hund ska kunna bedrivas krävs att det inte förekommer koncentrationer av varg i enskilda län eller regioner.
• Staten ska ta fullt ekonomiskt ansvar för de skador statens vilt förorsakar, det vill säga full kostnadstäckning både vad gäller livvärde, veterinärvård och rehabilitering.
• Inventering av rovdjur ska genomföras på ett transparent och förtroendeingivande sätt, så nära jakten på varg som möjligt. Staten ska bistå med ekonomiska och personella resurser för inventering och skadeförebyggande åtgärder.
• Att invandrande vargar om möjligt kontrolleras i syfte att motverka införsel av farliga sjukdomar som exempelvis dvärgbandmask och rabies.