Djurforskningen får 8,3 miljoner

Sammanlagt delar fonden ut 8,3 miljoner kronor till fem nya och åtta pågående projekt. Fyra av de nya projekten berör enbart eller delvis hundar.

– Vi är stolta över att kunna göra en insats för forskningen kring hundhälsa och hundvälfärd i Sverige i samarbete med Agria. Det är självfallet också väldigt roligt när all den organiserade data vi har om våra registrerade hundar kommer till nytta i forskningen och hjälper till att utveckla kunskapen kring hundars hälsa och mentalitet, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Fonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus.

Agria och SKK Forskningsfond ska främja forskning om sällskapsdjur inom områden som veterinärmedicin, genetik och etologi. Den kan även stötta projekt relaterade till sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för människan och samhället.

Identifiera olika sjukdomsmönster

Bland årets nya projekt finns en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet vars syfte är att karakterisera olika typer av encefalit, hjärnhinneinflammation, i den svenska hundpopulationen. Cecilia Ley ska i sitt treåriga projekt även bland annat utforska specifika sjukdomsmönster för olika typer av encefalit samt undersöka förekomsten av kända och hittills okända virus.

Maja Arendt vid Köpenhamns Universitet, KU, fortsätter sin forskning kring riskfaktorerna bakom utvecklingen av höftledsdysplasi hos hundar. Ett nytt tvåårigt projekt syftar till att utföra en djupgående analys av genetiska riskfaktorer som är associerade med utvecklingen av HD.

Vid KU finns även Roi Mandel Biefer som i ett ettårigt projekt ska studera bland annat hur väl ägare kan förutsäga sin hunds beteende och vilka områden ägaren behöver mer information kring. Därefter ska studien även titta på hur dessa bedömningar får ägaren att agera.

Kartlägga olika bakterier

Forskningsfonden har också beviljat medel till ett projekt för att kartlägga vilka bakterier som orsakar smärtsam och synhotande infektiös ulcerativ keratit (infektion i hornhinnesår) hos hund, katt och kanin i Sverige. Det treåriga projektet ska dessutom titta på känsligheten mot antibiotika hos de bakterier som förekommer vid infektioner i hornhinnesår.

– Att motarbeta risken att människor smittas med allvarliga sjukdomar via sina husdjur och antibiotikaresistens står högt på samhällets agenda. Jag är stolt över att vi kan bidra till att skapa mer kunskap om viktiga områden för fler friska djur och som samtidigt gynnar humanhälsa, säger David Haak, vd i Agria.

Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben samordnar sina forskningsfonder för sällskapsdjur sedan 2008. Ansökningar i kortare format tas emot under april månad varje år. De projekt som bedöms vara av intresse bjuds därefter in att lämna in kompletta ansökningar före den 30 september.

Nya projekt 2025

• Encefalit hos hund – orsaker och sjukdomsmönster i den svenska hundpopulationen
  Projekttid: 3 år
  Sökande: Cecilia Ley, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige
• Det genetiska avtrycket av höftledsdysplasi och vikt hos hundar
  Projekttid: 2 år
  Sökande: Maja Arendt, Københavns Universitet (SUND), Danmark
• Effekten av hundens personlighetsbedömning på ägares attityder och beteende
  Projekttid: 1 år
  Sökande: Roi Mandel Biefer, Københavns Universitet (SUND), Danmark
• Infektion och antibiotikaresistens vid hornhinnesår hos sällskapsdjur i Sverige
  Projekttid: 3 år
  Sökande: Lena Ström, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige
• Smärtbehandling av honkatter vid kejsarsnitt och laktation
  Projekttid: 3 år
  Sökande: Anneli Rydén, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige