"Som hundägare är man i ett underläge"

Kostnadsökningarna i den svenska djursjukvården beror på att djurägarna kräver alltmer avancerad vård, hävdar Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård i en replik på SvD Debatt 24/4. Men vi på Svenska Kennelklubben ifrågasätter rimligheten i det påståendet.

Hundägare som kommer till en veterinär befinner sig i underläge. Det är veterinären som har kunskap om sjukdomstillstånd, hur de diagnostiseras och om de möjliga behandlingarna. Vårdsidan har möjlighet att hålla sig uppdaterad kring forskningsläget, nya behandlingsmetoder och ny medicinsk utrustning vilket kan vara svårt för enskilda djurägare.

Att i det läget påstå att det generellt skulle vara hundägaren som trycker på utvecklingen av avancerade behandlingar faller på sin egen orimlighet. Snarare är scenariot att det är veterinären som berättar vad som står till buds. De behandlingsalternativ som finns kan bero på vilken utrustning kliniken valt att köpa in och vilken kompetens de anställda veterinärerna har. Detta är val som inte har gjorts av de potentiella kunderna.

Däremot kan en hundägare säkerligen känna sig som en usel djurägare om man inte går med på dyra, avancerade behandlingar som erbjuds.

Idag domineras marknaden av två stora kedjor. De stora kedjornas ägare är vinstdrivande bolag med mål om ökad omsättning och vinst.

Djurägarna behöver inte hur många vaccinationer som helst och testiklarna kan bara avlägsnas en gång. Det behövs annat för att få till den önskade omsättningstillväxten. Det har man också från branschens sida lyckats ganska väl med. I den senaste branschrapporten som finns tillgänglig, från 2022, kan vi läsa att omsättningen ökat från cirka 3,5 miljarder till cirka 7,5 miljarder kronor på tio år.

Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård pekar i debattartikeln på tre skäl till att kostnaderna för djursjukvården ökat:

1. Djurägare kräver lika avancerad behandling för sina husdjur som för människor.
   Gör de verkligen det? Det är vår uppfattning att hundägare vill ha bra grundläggande sjukvård för sina djur till rimligt pris. Däremot vill nog de flesta snarare ha hjälp av veterinären att besluta när det inte är etiskt riktigt att gå vidare längre.
   
   
2. Djurägarna kommer senare till veterinären och då är djuren så dåliga att behandlingen blir extra dyr. Det hade varit intressant att höra Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård utveckla skälen till att djurägarna skjuter upp veterinärbesöket tills det är absolut nödvändigt.
   
   
3. Det råder brist på veterinärer och djurskötare. Det här stämmer, även om utbildningsplatserna har utökats en del. Från Sveriges Veterinärförbund fick vi dock i Almedalen i somras höra att antalet veterinärer som funderar på att lämna yrket är så stort att de nyutexaminerade kanske inte räcker till för att öka det totala antalet. I stället kom veterinärförbundet med ett konkret förslag till arbetsgivarna, att ta tag i arbetssituationen för veterinärerna – så att de som enbart orkar arbeta deltid idag kan gå upp till heltid.

Lyssnar man på försäkringsbolagen, med Agria i spetsen, säger alla samma sak: kostnaden för djursjukvård har dragit iväg i en riktning som inte är hållbar. Varken för djuren, djurägarna eller samhället. (Här passar vi också på att förekomma genom att säga att även om antalet hundar med andningsproblem ökat på grund av vissa rasers explosionsartade popularitet, är det knappast dessa som driver upp kostnaderna för djursjukvården. Vi arbetar från SKK:s sida för att förebygga dessa problem.)

En större pristransparens genom en lista med referenspriser skulle förbättra djurägarnas möjlighet att jämföra och välja, vilket Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård säger sig värna om. Och visst vore det en bonus om det även skulle göra veterinärernas arbetssituation lite lättare?

Britt-Marie Dornell
ordförande Svenska Kennelklubben (SKK)

Kees de Jong
vd Svenska Kennelklubben