Pyrenéerhund

Pyrenéerhundens ursprungliga uppgift var att, på egen hand, vakta boskapshjordarna mot de rovdjur. I Sverige används den i dag främst som sällskapshund men man bör känna till att vaktinstinkterna finns kvar i rasen. På grund av sina egenskaper  lämpar sig den bäst hos en kunnig och hunderfaren familj. 

Om du funderar på pyrenéerhund:

• Rasen är en herdehund som än i dag har de instinkter och egenskaper som krävdes för det arbetet; det är en självständig hund med vaktinstinkt.
• Rasen vill vara med sin familj och trivs inte att vara ensam.
• Den kräver en hel del pälsvård.
• Det är en stor hund och detta medför stora omkostnader och kräver stort utrymme.

Storlek och utseende

Pyrenéerhunden är mycket storväxt. Mankhöjden för hanar är ca 70–80 cm och för tikar ca 65–75 cm. Vikten för hanar är ca 45–60 kg och för tikar ca 35–45 kg. Trots sin storlek är det en mycket smidig och elegant hund. Pälsen är tjock och färgen är vit med grå, grävlingsfärgade (blaireau), blekgula eller varggrå tecken.

Rastypiskt är de dubbla sporrarna på bakbenen. Det typiska pyrenéeruttrycket kommer av den eleganta huvudformen med sitt svarta pigment och de mandelformade mörka ögonen.

Skötsel

Pälsen har tjock underull med ganska långa täckhår. Rasen kräver viss pälsvård, enklast är det om man sköter om hundens päls 1–2 gånger i veckan. Den fäller oftast två gånger per år och har en underull som man med fördel sparar och gör garn av. Eftersom rasen har rikligt med underull är det väldigt viktigt att blåsa den ordentligt torr efter bad, vilket man enklast gör med en hårfön avsedd för ändamålet.

Egenskaper och mentalitet

En pyrenéerhund är lojal mot sin flock och vänlig mot sin familj, men också vaksam vid behov. Även om rasen trivs att vara med sin familj, är den också mycket självständig, påhittig och oberoende. Dessa egenskaper gör att den kräver en ansvarfull ägare. 

Hälsa

Höftledsdysplasi, HD, förekommer i rasen.

Historik

Hundtypen är mycket gammal och rasen har under århundraden utvecklats i Pyrenéerna (Frankrike). En av teorierna är att den har sitt ursprung från de mastiffliknande hundar som nomadiserande folk fört med sig från Asiens bergstrakter.

Teorin om asiatiskt ursprung stöds av likheten med tibetansk mastiff, kuvasz, maremmano-abruzzese med flera. Alla hör de till typen herdehundar, som de flesta är vita eller gulvita för att inte förväxlas med varg och andra rovdjur.