Gotlandsstövare

Gotlandsstövaren är en drivande jakthund för jakt på hare och räv. Rasen fungerar även som sällskapshund förutsatt att man tar hänsyn till dess starka jaktlust och stora rörelsebehov.

Rasen är erkänd av den Nordiska Kennelunionen,NKU,  men inte av den internationella kennelorganisationen, FCI.

Om du funderar på gotlandsstövare:

• Rasen har en stark jaktlust och är avsedda för jakt i skog och mark.
• Den kräver mycket motion, träning och stimulans.
• Rasen lämpar sig inte till enbart sällskapshund.
• Gotlandsstövare har en hög levnadsålder.
• Genom att välja gotlandsstövare gör du en kulturgärning och bidrar till att denna svenska hundras bevaras.

Storlek och utseende

Gotlandsstövaren har kort, gulbrun päls med vita tecken på huvud, hals, bringa, ben och svans. Mankhöjd hos hanar är 48–56 cm och hos tikar 44–52 cm. Vikt för hanar är 16–23 kg och för tikar 15–20 kg. På grund av att rasen inte avlats efter enhetligt utseende finns ganska stor variation.

Skötsel

Pälsen är lättskött och badas vid behov.

Egenskaper och mentalitet

Gotlandsstövare har en stark jaktlust och är byggd för att jaga under långa pass i skog och mark. Rasen är normalt mjuk och vänlig och kan koppla av när det inte är jakt. Den kräver mycket motion och stimulans för att må bra.

Hälsa

Gotlandsstövare är en frisk hundras utan speciella hälsobesvär. Hundar av rasen kan uppnå en så hög ålder som 14–17 år.

Historik

Gotlandsstövaren är en svensk hundras som funnits huvudsakligen på Gotland sedan mycket länge men först på senare tid blivit erkänd som ras. Numera finns den spridd även i övriga Sverige, huvudsakligen i de södra delarna. Rasen har avlats för funktion (jakt) och inte efter ett standardiserat utseende. Rasen är mycket ovanlig och det föds bara ett fåtal kullar per år. Gotlandsstövare är en del av det svenska kulturarvet och rasklubben arbetar aktivt för att bevara rasen.