Bracco italiano

Bracco italiano används främst som stående fågelhund och arbetsproven sker enligt regler för stående fågelhundar. Rasen används också för jakt på småvilt. Den kan också fungera som familjehund i en aktiv familj. Rasen är mycket lämplig för jakt i tät och svårframkomlig terräng.

Om du funderar på bracco italiano:

• Bracco italiano är härdig och lämpad för all sorts fågeljakt.
• Den passar bäst för en aktiv person, då den tycker om att jobba.
• Ta kontakt med en etablerad uppfödare för att bekanta dig med rasen.
• Rasen är en utmärkt eftersökshund.

Storlek och utseende

Rasen ska ge ett kraftfullt, men ändå senigt intryck. Kroppen ska vara samlad och kvadratisk, dess konturer ska vara tydliga, liksom den väl utvecklade muskulaturen. Mankhöjd för hanar är 58–67 cm och för tikar 55–62 cm. Vikten är 25–40 kg beroende på mankhöjd. Pälsfärgen är vit med olika stora fläckar i orange, kastanjebrun eller mer eller mindre mörk bärnstensfärg.

Skötsel

Bracco italiano är en korthårig hund som inte kräver någon speciell pälsvård. Den bör badas vid behov. Genomgång av öron samt klor bör ske regelbundet. Kolla också gärna av eventuella hudveck, håll torrt och rent, så att det inte bildas svampinfektioner.

Egenskaper och mentalitet

Bracco italiano är pålitlig och intelligent med hög dresserbarhet. Rasen är uthållig och lättlärd men envis. Den är mycket tillgiven sin familj. Detta är inte en förstagångshund. Vanlig levnadsålder är 10-14 år. 

Hälsa

Det är allmänt en sunt byggd och stark hund. Höftledsdysplasi, HD, förekommer. Vissa ögonproblem förekommer som t ex lösa och in- eller utåtrullade ögonkanter (entropion resp ektropion). 

Rasen finns med i Breed Specific Instructions, BSI, där man uppmärksammar att rasen kan ha för mycket hud i huvudet vilket kan ge ögonkantsproblem.

Historik

Bracco italiano är en mycket gammal italiensk hundtyp, vilken under hundratals år använts för fågeljakt. Den har under seklerna utvecklats i takt med jaktens olika behov. Hundtypen finns avbildad på fresker från 1300-talet vilket är bevis för att bracco italiano med odiskutabel tidlöshet behållit både sin typ och sina anlag som stående fågelhund.