När man pratar om hunduppfödning och avelsarbete är det ett par ord som ständigt återkommer: Uppföljning och utvärdering. Vad man syftar på är vikten av att följa de hundar man fött upp och se vad det blir av dem ur olika aspekter, t ex hälsa och mentalitet.
Det är först när man ser resultatet, de vuxna hundarna, som man som uppfödare får en rimlig bild av de hundar man producerat. Detta ger i sin tur information som är nyttig, kanske rent av oumbärlig, att ha när man ska gå vidare i sitt avelsarbete.
I samband med avel och hunduppfödning betonas nästan alltid vikten av att utvärdera de valpkullar man föder upp. I klartext betyder det att det ligger ett stort värde i att följa upp de valpar man producerat i deras vidare liv, också sedan de flyttat till sina nya ägare. Det beror på att du inte kan avgöra en kulls kvalitet bara utifrån den kunskap du skaffar dig under valparnas första åtta veckor hos dig, varken ur exteriört , mentalt eller hälsomässigt hänseende. Inte förrän valparna vuxit upp kan du skaffa något slags facit över om just den här kombinationen av avelsdjur blev lyckad.
Att utvärdera en kull innebär i sin mest ultimata form att man egentligen aldrig släpper taget utan följer individerna genom hela deras liv. Flera av de sjukdomar som våra hundpopulationer lider av debuterar först när hunden har blivit äldre. Hållbarhet och allmän vitalitet, samt ett långt friskt liv, är också aspekter som ger sig till känna först när man har en helhetsbild av hundens liv. I praktiken är det naturligtvis svårt att följa alla valpar hela livet men ju mer information uppfödaren har, desto bättre blir naturligtvis förutsättningarna att avla på ett bra sätt.
Stamboken
Flera av de hälsoundersökningar som görs på våra hundar registreras av SKK centralt. Det betyder till exempel att ögonundersökningar, höft- och armbågsledsröntgen och patellaundersökningar förs in i dataregistret, oavsett vilken ras det är på den hund som har genomgått undersökningen.Andra hälsokontroller är rasspecifika och stambokförs bara för enskilda raser.
För många uppfödare sker den första egentligen utvärderingen av kullen när valparna är i ettårsåldern och kommer till höftleds- och armbågsledsröntgen. Idag är det många antal raser som har krav i registreringsreglerna på att föräldradjuren ska vara röntgade med ett officiellt resultat före parning för att en valpkull ska kunna registreras. Därtill är många uppfödare av de här raserna angelägna om att också de hundar som inte ska gå i avel undersöks eftersom det ger en bild av föräldradjurens nedärvningsförmåga avseende lederna och av hur vanligt problemet är i rasen.
För våra brukshundsraser finns på samma sätt ett krav på att avelshundar ska vara mentalbeskrivna för att valpar ska kunna registreras efter dem. Många av brukshundsuppfödarna är måna om att samtliga individer i de kullar de föder upp ska komma till den s k MH-beskrivningen vilket ger en säkrare uppfattning om vad föräldradjuren faktiskt temperamentsmässigt bidragit med i aveln. Alla hundar, oavsett ras, som genomgår en MH-beskrivning, får sitt resultat officiellt registrerat hos SKK.
Utställningar och rasspecifika prov hör även de till de verktyg som står uppfödarna till buds när en valpkull utvärderas. Är dessa officiella arrangemang stambokförs de av SKK.
Poängen med den centrala registerföringen är bland annat att var och en som är nyfiken kan ta del av resultaten på SKKs webbtjänster Hunddata respektive Avelsdata. Denna öppenhet är tämligen unik för den nordiska kennelklubbsvärlden.
Både Hunddata och Avelsdata är gratis för SKKs medlemmar och lätt tillgängliga genom en inloggningskod.Tjänsterna skiljer sig åt. Hunddata är framför allt upplagd på individnivå.Varje hund som är registrerad hos SKK har en egen sida där samtliga uppgifter finns lagrade. Det gäller till exempel härstamning, ägare, veterinära undersökningar, provresultat och avkommor. I Avelsdata utökar man informationen med ett populationsgenetiskt perspektiv. Här finns det möjlighet att avseende vissa prov jämföra den egna kullen med rasens genomsnitt. Här finns också upplysningar om inavelsgrader för rasen, de mest frekvent använda avelsdjuren etc. Dessutom finns länkar till special- och rasklubben och därmed till det viktiga dokumentet RAS, det vill säga den rasspecifika avelsstrategin.
Läs igenom RAS-dokumentet för just din ras. Där finns i regel information också om sådana problem och hänsynstaganden som bör beaktas men som inte finns på officiella papper. Här finns ofta också statistik och siffror utöver de som Avelsdata erbjuder, som gör det möjligt för dig att jämföra din kull med rasen som helhet.
Man ska man komma ihåg att mycket av det som är viktigt i en hunds liv aldrig registreras i SKKs officiella stambok. Leder, prestationer etc i all ära, men ingenstans syns det till exempel om flera av valparna i kullen utvecklar kroniska öroninflammationer, om de är allergiska eller om de inte tolererar andra hundar. Bästa sättet att få den här typen av information, som för det fortsatta avelsarbetet är minst lika viktig, är att bemöda sig om att hålla en viss kontakt med sina valpköpare.
Vad kan jag förvänta mig av mina valpköpare?
Med det allra godaste uppsåtet är det nog många uppfödare i det raser där de finns hälsoprogram som skulle önska att de kunde kräva av valpköparna att de tog sina hundar till undersökning, inte minst därför att det skulle vara både den fortsatta egna uppfödningen och rasen i sin helhet till gagn. Det kliar säkert i fingrarna att få skriva in i köpeavtalet, eller för all del att formulera en bilaga, där köparen får skriva på att hon/han lovar att hunden ska röntgas, mentalbeskrivas etc. Det finns till och med uppfödare som anser att det här är så viktigt att de betalar tillbaka en del av köpesumman när det är gjort.
Det finns bara ett råd i det här fallet: Låt bli att kräva något som helst! När en vara, en hund i det här fallet, är såld har du som säljare inte längre något som helst att säga till om. Du kan inte ha krav ”hängande” kvar om valpen är betald. Så snart köpesumman är erlagd har köparen hela bestämmanderätten över hunden. SKKs regelverk säger också att du inte får gå in och ändra i köpeavtalet för att försäkra dig om rättigheter eller för att ställa krav. På samma sätt får du inte skriva att hunden ska skötas på ett visst sätt eller att du ska ha rätt att köpa tillbaka den om den ska omplaceras.Vi lyder under konsumentköplagen och då är alla typer av sådana här skrivningar att betrakta som oskäliga.
Vad du däremot kan göra är att skriva att du önskar att valpen ögonlyses, röntgas etc när den har åldern inne. På samma sätt kan du tillfoga att du önskar att bli kontaktad om hunden ska byta hem. Men att, som förekom förr, ange ett vitesbelopp om inte valpköparen ringer innan han/hon säljer hunden, slår bara tillbaka på uppfödaren själv. Den här typen av krav på valpköpare har lett till att uppfödare blivit ärenden hos SKKs Disciplinnämnd.
En bra start
Lägg grunden för en god relation och ett rimligt framtida samarbete redan när den presumtiva valpköparen är på besök första gången.Tala om vad du hoppas på och har för önskemål när det gäller dina valpar och var lyhörd för köparens reaktioner. Om du vet med dig att du vill ha kontakt också efter försäljningen, så säg det . Det betyder inte att man ska sitta i knä på varandra, men det betyder att du talar om att du hoppas få höra av valpköparen någon gång emellanåt och att du finns där för att svara på frågor och ge råd.
Om den person du har framför dig uttryckligen säger att han eller hon faktiskt bara vill köpa en gullig hund, och sedan inte vill ha någon mer kontakt, acceptera det men föreslå att de ser sig om efter sin vovve hos någon annan. Förklara att just för dig känns det viktigt och angeläget att få följa upp dina valpar.Var tydlig när du berättar om det här men inse att även om valpköparen håller med till fullo och tycker att det låter toppen kan du aldrig tvinga personen att hålla kontakten med dig. Å andra sidan ökar ju dina chanser att det ska bli som du vill, om du pratar om det redan från start.
Vad som är viktigt att understryka är alltså att det kanske inte blir som man vill, trots att man varit överens och på samma linje från början.Var medveten om att du inte kan tvinga dina valpköpare till något som helst. Se kontakt och uppföljning som en bonus, men se det inte nödvändigtvis som ett miss-lyckande om du måste ge upp.Vill inte valpköparen som du – acceptera detta!
Hur får jag med mig valpköparna?
Under de senaste decennierna har det blivit allt vanligare att uppfödare anordnar återträffar för sina valpköpare. Ambitionsnivån varierar utifrån behov och förutsättningar. En del uppfödare viker en helg och planerar diverse träningar, medan andra nöjer sig med att träffas ett par timmar en lördag för att fika och prata tillsammans samtidigt som valparna får leka av sig.
För många valpköpare har den första valpträffen hos uppfödaren varit gnistan som tänt intresset för att träna, tävla och meritera sin hund. En valpträff ger också köparna möjlighet att lära känna varandra, att prata om små bekymmer och glädjeämnen och att jämföra (vilket ju kan vara på gott och ont!) den egna valpen med syskonen.
Internet och möjligheten att kommunicera via mail är ett suveränt hjälpmedel när det gäller att entusiasmera valpköpare. Det gör det enkelt att fråga om de vill ses och kanske ställa ut sin valp på den och den utställningen dit uppfödaren själv har tänkt åka, om de har lust att komma på träning där och där osv. Att oförpliktigande (kolla) bjuda in till olika gemensamma aktiviteter, till exempel när det är dags för höftledsröntgen, är ett bra sätt att få valpköpare att känna sig delaktiga. De flesta uppfödare idag har en egen hemsida och där det är lätt att ägna lite positiv uppmärksamhet åt valpköpare och deras hundar vilket brukar vara mycket uppskattat.
Mailen är också ett ypperligt medium för att skicka information om när det är dags att omvaccinera, kanske avmaska, etc. Kort sagt, för att hålla kommunikationen igång. Det är också lätt för valpköparen, som kanske drar sig för att ”ringa och störa” att skicka sina frågor och tankar elektroniskt.
Det finns en hel del du kan göra för att få valpköparna att känna sig motiverade att engagera sig i sina valpar, en del är enkelt, annat kräver mer av dig.Tänk bara på att allt som du som uppfödare hittar på för att få dem med på tåget faktiskt främst sker utifrån ditt intresse. Du måste inse att du erbjuder något som valpköparen har rätt att tacka nej till.
Summa summarum är ju ditt syfte att få en så bra helhetsbild som möjligt av de hundar du fött upp. Använd de olika verktyg som finns, officiella och stambokförda såväl som dina egna samlade intryck, och försök dra nyanserade och nyktra slutsatser utifrån den information du skaffar dig.Att värdera och utvärdera, väga och avväga är inte alltid lätt men ju mer du lär dig och ju mer du vet, desto bättre förutsättningar har du att lyckas riktigt väl med ditt uppfödararbete.