Klicka på ett ämne nedan för att komma till frågorna.
Arbetsutskott, AU 
Fråga: AU inom en klubb har behörighet att genomföra beslut som AU fattat. Det visar sig dock senare att AU inte varit enigt i sitt beslut. Gäller beslutet ändå?
Svar: Ja, majoritet gäller. Den i AU som har avvikande mening bör reservera sig. AU bör föra protokoll, rapport skall avläggas vid nästa styrelsesammanträde för konfirmation. Styrelsen har slutlig beslutanderätt. Delegeringsordning bör upprättas (vad AU/VU har rätt att besluta om). AU och VU har samma funktion.
Avgående ledamot
Fråga: En sekreterare som avgått ur styrelsen vägrar att lämna ifrån sig klubbens material. Hur kan klubben gå tillväga?
Svar: Om alla möjligheter är uttömda, d.v.s. vare sig styrelsen eller revisorerna (eller närmast övergripande klubb om detta rör sig om en ras- eller lokalklubb) har lyckats tala sekreterare tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Klubben kan också vända sig direkt till domstol. I sådant fall bör dock klubben ta hjälp av advokat, vilket kan vara förenat med höga kostnader.
I båda fall bör klubben kontrollera att man har korrekta uppgifter, bl.a. rätt adress. Det är också en fördel om man har tillgång till personnummer. Hjälp med att ta fram uppgifter kan man få via folkbokföringsenheten vid Skattemyndigheten.
Avsätta ledamot
Fråga: Flera styrelseledamöter, däribland ordföranden, har samarbetssvårigheter med en ledamot. Flera styrelseledamöter förordar att denna ledamot skall avsättas. Vid ett styrelsemöte beslutar styrelsen att avsätta ledamoten. Rätt eller fel?
Svar: Nej, styrelsen får inte avsätta ledamot som är vald vid årsmötet. Notera att varje mandat kan väljas om vid årsmötet, alltså även de poster där vald person har ett år kvar av sin mandattid.
Beslutsförhet
Fråga: I SKKs stadgar finns angivet att styrelsen är beslutför när X antal ledamöter är närvarande. Avser antalet X ordinarie eller ordinarie och suppleanter?
Svar: Här avses ordföranden och övriga ordinarie ledamöter och tjänstgörande suppleanter.
Delegationsordning
Fråga: Vad är delegationsordning?
Svar: En delegationsordning är en form av ansvars-/arbetsfördelning. Utöver vad som anges i stadgarna så reglerar den vilka uppgifter som åligger styrelsen, kommittéer, AU/VU osv. Delegationsordning och Arbetsbeskrivning bör upprättas i en förening.
Delegering av uppdrag
Fråga: Inför en avelskonferens utsågs en kontaktperson, som fick i uppdrag att anordna och genomföra konferensen. Konferensen inställdes sedermera på grund av för få anmälda deltagare. Kontaktpersonen avbröt sitt åtagande och underlät bl.a. att avboka konferensanläggningen, varav följde att klubben fakturerats ett större belopp. Vilket ansvar har klubben respektive kontaktpersonen i denna situation?
Svar: Ett ansvar aldrig kan delegeras, ansvaret ligger följaktligen kvar hos klubben. Tillsättande av kontaktpersoner, arbetsgrupper o.s.v. bör ske med stor försiktighet och noggrannhet. Vidare bör ett uppdrag av denna art inte delegeras till en person, utan till minst två personer. Uppföljning av hur arbetet fortskrider skall ske vid styrelsesammanträden. Kontaktpersonen har genom sitt handlande skadat klubben och har därigenom ett personligt ansvar för detta.
Firmateckning
Fråga: Räcker det med att man efter årsmötet till post/bank lämnar in protokollutdrag på vilka som äger rätt göra firmateckning?
Svar: Protokollutdrag räcker för att ange vilka som äger rätt att göra firmateckning, men glöm inte att annullera tidigare uppgift om firmatecknare.
Flera uppdrag i styrelsen?
Fråga: Kan en ordförande också fungera som redaktör och ansvarig utgivare?
Svar: Det är olämpligt och felaktigt om en ordförande också påtar sig uppdrag som sekreterare, kassör el dyl. Det finns dock inget hinder att ordföranden också åtar sig uppdraget som redaktör och ansvarig utgivare.
Internet – hemsida
Fråga: Finns några generella regler eller bestämmelser inom SKK-organisationen?
Svar: Ja, SKK har upprättat en webbpolicy med regler samt anvisningar för upprättande av hemsida som finns tillgänglig på SKKs hemsida.
Fråga: Medlemmar i en klubb vill att styrelsens protokoll skall läggas ut på klubbens hemsida. Styrelsen är emot detta. En medlem erbjuder sig då, mot styrelsens vilja, att skriva av protokollen och lägga ut dem på sin egen hemsida. Är detta tillåtet och vilka konsekvenser kan det bli?
Svar: Den som äger en hemsida ansvarar för vad som läggs ut på hemsidan. Är man medveten om att styrelsen är emot publicering av styrelseprotokollen, är det olämpligt att protokollen läggs ut på privat hemsida. Den som ändå väljer att lägga ut ett klubbprotokoll på egen hemsida, kan bli ansvarig för innehållet enligt personuppgiftslagen (1998:204).
Kassören
Fråga: Kassören avgår före årsmötet, Vad bör styrelsen göra:
- Om kassören vägrar att lämna ifrån sig materialet?
- Om kassören kräver att få lämna materialet till viss person, t ex en av revisorerna?
Svar:
- Om det är ställt utom alla tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är uttömda, d.v.s. vare sig styrelse eller revisor (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en ras- eller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning.
- Revisorerna är skyldiga att ställa upp i en sådan situation.
Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet innan årsmötet, måste årsmötet ajourneras i frågor som är kopplade till redovisningen.
Fråga: Valberedningen har inför årsmötet föreslagit en ung flicka som kassör. Man har, utan att kontrollera, utgått från att hon var 18 år. Hon väljs som kassör. Efter årsmötet framkommer att hon endast är 16 år. Vad bör man göra?
Svar: När kassören väljs av årsmötet bör styrelsen tillse att kassören ”tecknar firma” i förening med en eller två personer inom styrelsen. När kassören tillsätts efter konstituerande möte inom styrelsen, kan styrelsen konstituera om sig.
Fråga: Vid konstituerande möte efter årsmötet beslöt styrelsen att tillsätta person utanför styrelsen till kassörsposten. Denna person utsågs även att ingå i AU. Är detta korrekt?
Svar: Om inget annat framgår av klubbens stadgar möter inget hinder för styrelsen att adjungera person till kassörsposten. Det finns inte heller något formellt hinder att denna person ingår i AU, dock är adjungerad person ej beslutför. Ansvaret gentemot medlemmarna ligger hos styrelsen.
Klagomål styrelse/kommitté
Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall sådana frågor anmälas till Disciplinnämnden?
Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas och problemet eventuellt åtgärdas av styrelsen.
Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar anmälan om brott mot organisationens fastställda regelverk (stadgar, grundregler, registreringsbestämmelser o.s.v.) och inte hur arbetet i klubbarna bedrivs.
Klubbens tidskrift
Fråga: Vilken rätt har ansvarig utgivare att neka ta in annonser/artiklar från t.ex. en inofficiell rasklubb.
Svar: Den ansvarige utgivare beslutar, ofta i samråd med redaktören, om vilka annonser/artiklar som kan föras in i klubbens tidning. Klubbar inom SKK-organisationen bör alltid neka att ta in annonser/artiklar som berör inofficiella klubbar, oavsett i viket land dessa klubbar verkar.
Konstituering
Fråga: I samband med klubbens fullmäktigemöte, som pågår under två dagar, kallar ordföranden den nyvalda styrelsen till möte under lördagskvällen. Under mötet genomförs dels konstituering av styrelsen, dels behandlar man ett ärende. Är detta korrekt?
Svar: Inom SKK-organisationen tillträder den nyvalda styrelsen först efter att fullmäktige eller årsmötet avslutats, i detta fall alltså först på söndagseftermiddagen. Styrelsen borde alltså inte ha konstituerat sig under lördagskvällen och följaktligen inte heller behandlat ett ärende.
Ledamot avgår i förtid
Fråga: Av årsmötet vald sekreterare avgår före sin mandattids utgång. Styrelsen sätter in en av suppleanterna som sekreterare. Är detta korrekt eller måste klubben kalla till extra årsmöte/medlemsmöte för att där formellt välja in en av suppleanterna eller annan person?
Svar: Formellt skall extra årsmöte kallas. Mer praktiskt är att annan person i styrelsen tillsätts fram till ordinarie årsmöte. Detta gäller, av kostnadsskäl, i synnerhet om det endast är kort tid kvar fram till ordinarie årsmöte.
Om flera ledamöter avgår vilket innebär att styrelsen ej blir beslutsför, kan de i styrelsen kvarvarande ledamöterna endast verkställa tidigare fattade beslut och får ej fatta nya beslut. I denna situation och om det är lång tid kvar till ordinarie årsmöte, bör extra årsmöte kallas av styrelsen. Om styrelsen ej gör detta, ska revisorerna kalla till extra årsmöte. Revisorerna ska också ta kontakt med valberedningen för att ”starta upp” deras arbete.
Ledamot i flera klubbar?
Fråga: Kan en medlem vara styrelseledamot i två eller flera klubbar inom SKK, t ex i två olika specialklubbar, två olika ras- och/eller lokalklubbar?
Svar: Det föreligger från SKKs sida inget hinder att medlem väljs som styrelseledamot i flera klubbar. Det kan ibland dessutom vara positivt eftersom man lättare kanske kan skapa samarbete mellan klubbarna. Det är dock viktigt att personen ifråga har förmåga att agera/uppträda lojalt i respektive klubb/styrelse.
Ledamot ”lånar” pengar av klubben
Fråga: En ordinarie ledamot har fått uppdraget att hantera försäljning av bingolotter. Redovisningen av lottförsäljningen till styrelsen fungerar inte tillfredsställande. Efter ett tag visar det sig att ledamöter ”lånar” pengarna för eget bruk. Vad göra?
Svar: I första hand bör ordföranden kontaktas. Om inget tillfredsställande resultat uppnås vänder man sig till revisorerna. Om inte heller detta leder till något resultat bör frågan anmälas till årsmötet.
Ledamöters boendeort
Fråga: Är det lämpligt att en person som bor utomlands väljs in i en styrelse?
Svar: Formellt finns inga hinder, men ofta är det olämpligt. Att få ett förtroendeuppdrag i förening innebär att man skall vara aktiv, vilket kan vara svårt om man bor utomlands.
Ledamöters ålder
Fråga: Gäller åldersgränsen 16 år endast vid röstning vid årsmöten och dylikt, eller gäller åldersgränsen även vid val till t ex styrelse?
Svar: Åldersgränsen 16 år gäller endast vid röstning.
Medlemskap
Fråga: Ordföranden är familjemedlem. Mitt under verksamhetsåret går familjemedlemskapet ut, huvudmedlemskapet utgår månaden efter. Avgiften för familjemedlemskapet erläggs efter ca en månad, avgiften för huvudmedlemskapet erläggs efter ytterligare en månad. Ordföranden är alltså under en dryg månad inte medlem i klubben. Under denna period hålls ett styrelsemöte. En medlem får vetskap om ordförandens bristande medlemskap och kräver att styrelsemötet skall ogiltigförklaras. Övriga styrelseledamöters medlemskap är helt OK. Vad gäller?
Svar: Om styrelsen i övrigt är beslutsför så kan inte styrelsemötet ogiltigförklaras.
Omedelbar justering
Fråga: I många klubbar begär man omedelbar justering för att beslutet omgående skall kunna verkställas. Någon separat justering görs ej. Är det riktigt?
Svar: Nej, omedelbar justering innebär att paragrafen skall skrivas och justeras (undertecknas) under mötet.
Protokoll
Fråga: Ett vanligt problem torde vara bristande beslutsunderlag, kanske särskilt i frågor som väckts vid bordet och allra helst om detta sker vid ett telefonmöte där informationsmöjligheterna och diskussionsutrymmet är begränsat. Hur hanterar man detta?
Svar: Det är dessvärre ganska vanligt med dålig beredning av frågor inför styrelsemöten. Om styrelsen accepterar bristande underlag, bör det ställas krav på att en noggrann föredragning göras av varje ärende. I princip skall inga avgörande beslut fattas i frågor som ej finns upptagna på dagordningen.
Fråga: Efter ett styrelsesammanträde skriver sekreteraren protokollet och sänder till ordföranden och justeringspersonen för justering. En eller båda dessa har uppfattat ett beslut på annorlunda sätt än vad sekreteraren gjort. Kan sekreteraren hävda sin uppfattning (sin text) och kräva att ordföranden och/eller justeringspersonen i stället gör justeringsanteckning i protokollet? Är det någon skillnad om sekreteraren är vald av årsmötet eller adjungerad till styrelsen med enda uppgift att föra mötesprotokoll?
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Om sekreteraren har annan uppfattning än ordföranden får sekreteraren göra en justeringsanteckning.
Fråga: Sammanträdesprotokollet undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden och justeringsmannen. Ifall någon har avvikande uppfattning om vad som beslutats, vilken uppfattning gäller då? Rent teoretiskt kan man hamna i en låst situation där ett ärende blir liggande p.g.a. villrådighet.
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Övriga får göra justeringsanteckning.
Fråga: Hur hanterar man situationen om exempelvis sekreteraren och ordföranden är överens om en protokollsformulering, men justeringsmannen inte godkänner denna formulering?
Eller om ordföranden, sekreteraren och justeringsmannen är överens, men styrelsen som helhet vid ett senare möte har en annan uppfattning?
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Frågan bör dock tas upp vid nästa styrelsemöte.
Fråga: Måste man i styrelseprotokollet skriva ut namn på de personer som ev. diskuteras och vad saken gäller?
Svar: I protokollet bör ärendebeskrivning, förslag till bedömning samt beslut tas in. Det kan ibland, i känsliga ärenden, vara tveksamt att namnge personer, men om det är möjligt bör namn anges.
Fråga: Kan suppleant begära att få ”avvikande mening” antecknad till protokollet även då denna inte har rösträtt? Finns över huvud taget ”avvikande mening” eller skall det alltid vara reservation?
Svar: Tjänstgörande suppleant har rösträtt och har då rätt att få avvikande mening antecknad. Suppleant som ej är tjänstgörande har inte rösträtt och ej heller rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening och reservation är samma sak.
Fråga: Måste reservation alt. ”avvikande mening” alltid röra sig om ekonomiska frågor? Det kan ju lika gärna vara en ”brottslig” verksamhet som inte har med ekonomi att göra.
Svar: Reservation kan göras i anslutning till alla beslutsärenden.
Fråga: Om styrelsen måste tillgripa röstning i någon fråga, måste då röstetalen skrivas i protokollet även om röstningen beror på osäkerhet och inte votering?
Svar: Om votering tillgrips ska röstetalen skrivas in i protokollet.
Fråga: Är det någon gång tillåtet att i protokollet skriva t ex ”N.N. uttalade sig positiv till förslaget”?
Svar: Ja, tillåtet men inte nödvändigt.
Fråga: Beslutsprotokoll missuppfattas ofta så att endast ärendebeskrivningar finns med, men inte de olika förslagen. Är det acceptabelt?
Svar: De olika förslagen som ligger till grund för propositionställande skall anges i protokollet.
Fråga: Är ett protokoll ogiltigt om justeringsmännens och ordförandens initialer ej finns på varje sida förutom sista?
Svar: Signaturer skall finnas med på varje sida. Om signatur saknas har protokollet inget bevisvärde. Det kan hävdas att någon eller några sidor har bytts ut.
Fråga: Vilka obligatoriska uppgifter bör/skall ingå i ett mötesprotokoll?
Svar: Ett mötesprotokoll skall alltid ange vilken grupp som möts t ex SKK/CS, vilket möte i ordningen där är t ex 3/99, plats, dag för mötets avhållande samt vilka som deltagit under mötet. Har någon deltagit enbart under del av mötet bör detta anges t.ex. NN tom § 13. Det är vidare brukligt att ange vilka som är ordinarie ledamöter, suppleanter, adjungerade samt vilka som anmält förhinder.
Hur man väljer att paragrafsätta ett protokoll är valfritt, två huvudprinciper finns:
- paragraferna löper under ett år, dvs. första paragrafen i protokoll nr 2 blir en naturlig följd av den sista paragrafen från första mötet,
- varje möte börjar med § 1.
Ett mötesprotokoll bör alltid inledas med mötets öppnande, val av justeringspersoner, fastställande av dagordning och därefter föregående protokoll. Protokollet avslutas med att mötet förklaras avslutat.
En god ordning, och som även underlättar läsbarheten, är att tydligt markera: Beslut, Uppdrag samt Konstateranden. Varje ny paragraf bör även tydligt markeras med att en kort ledtext som underlättar för läsaren att hitta det man söker.
Fråga: Måste alla ledamöter som deltar vid ett telefonsammanträde justera protokollet?
Svar: Protokoll som förs vid ett telefonsammanträde där samtliga varit uppkopplade och samtliga har hört vad alla andra sagt i diskussionen justeras inte på annat sätt än ett vanligt protokoll. Någon enighet behöver heller inte föreligga vid beslut på ett telefonsammanträde. Dock bör för formens skull alltid frågan om enighet ställas. Föreligger inte enlighet kan votering tillgripas och majoritetens uppfattning blir beslutet.
Fråga: Räcker det med att endast ordföranden justerar styrelsens protokoll?
Svar: Praxis är att minst en justeringsperson utses att jämte ordföranden justera styrelsens protokoll.
Fråga: På vilket vis skall protokollen i en klubb hållas tillgängliga och gäller skyldigheten i alla klubbar inom SKK-organisationen.
Svar: Enligt SKKs stadgar § 11 (2012 års upplaga) ska protokoll hållas tillgängliga för medlemmarna. Detta gäller samtliga klubbar i SKK-organisationen.
Protokoll kan hållas tillgängliga genom att kopior sätts i en pärm i klubblokalen om sådan finns. Vidare genom att finnas med vid styrelse-, medlems- och årsmöten. Medlem bör också kunna få protokollkopia tillsänd mot ersättning för kopierings- och portokostnader.
Fråga: Ibland vill enskild medlem och/eller klubbar få ut kopior av underlag till styrelses beslut. Har klubben skyldighet att tillhandahålla kopior?
Svar: Inom SKK gäller att protokollen är offentliga och skall tillhandahållas till medlem, klubbar o.s.v., däremot är underlag som ligger till grund för beslut inte är offentliga.
Revisorer
Fråga: Klubbens stadgar anger att två revisorer och två revisorssuppleanter skall utses vid årsmötet. Valberedningen hade lyckats skaffa fram två revisorer, men inga personer till suppleantposterna. Inte heller vid årsmötet lades några förslag fram. Årsmötet beslutade därför bara om två revisorer. Under verksamhetsårets gång avgår den ena revisorn. Vad gör styrelsen nu?
Svar: Den enda som blir kvar får göra jobbet själv.
Fråga: En eller båda revisorerna vill alltid närvara vid styrelsemötena. Kan de få det?
Svar: Nej! Revisorerna kan i så fall påverka styrelsen i dess arbete, vilket innebär att jävssituation kan uppstå.
Fråga: Kan en styrelse be en revisor vara behjälplig som rådgivare i en besvärlig ekonomisk fråga?
Svar: Ja, styrelsen kan be revisorerna om råd i alla sorters frågor.
Fråga: Kan en revisor vara nära anhörig till en styrelseledamot?
Svar: Om man med ”nära anhörig” menar familjemedlemmar eller ingifta personer får detta inte förekomma p.g.a. risk för jäv.
Fråga: I en lokal specialklubb finns två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. En av de ordinarie revisorerna har dessutom åtagit sig ansvar för en uppgift som ligger i en av kommittéerna under styrelsen, hennes make är ansvarig/ordförande för två kommittéer. Medlemmar har ansett detta olämpligt eftersom revisorn i denna situation skall ”syna” dels sitt eget arbete i en kommitté och dels sin makes verksamhetsområde.
Är detta bara olämpligt eller direkt felaktigt?
Svar: En revisor eller dennes närmaste anhörig skall stå helt fria från andra uppdrag i föreningen då det annars föreligger jäv. I beskrivet fall är det direkt felaktigt att revisor skall granska sig själv och sina närmaste anhöriga.
Sammanträden
Fråga: Redan nu förekommer telefonsammanträden. På senare tid har det allt oftare föreslagits att styrelsesammanträden genomförs ”över nätet”. Är det lämpligt med ”nätmöten”, hur bör sådana sammanträden i så fall genomföras? Hur vet man att det är rätt person vid tangenterna? Begränsas inte yttrandemöjligheten, vilka krav ställs på dem som väljs till styrelse (tillgång till dator och Internet t ex), hur hanterar styrelsen konfidentiella frågor o.s.v.?
Svar: Sammanträden över nätet är förmodligen en kommande form av klubbarbete. Både telefon- och ”nätsammanträden” bör dock endast användas som komplement och i undantagsfall för snabba beslut. Noggrann protokollföring är viktig! Det är viktigt att ledamöterna i en styrelse träffas!
Suppleantordning
Fråga: Vid klubbens årsmöte valdes suppleanterna utan inbördes suppleantordning utsågs. Hur hanterar styrelsen den uppkomna situationen?
Svar: Det finns flera ”nödlösningar”. Om en av suppleanterna sitter kvar sedan föregående period och de övriga suppleanterna är nyvalda kan styrelsen utse den suppleant som finns kvar sedan föregående period som 1:e suppleant. Styrelsen kan också utse suppleantordningen vid konstituerande möte genom beslut eller lottning. Det förekommer också att den till levnadsår äldsta suppleanten utses som 1:e suppleant. Om styrelsen inte vill besluta om suppleantordning, kan suppleanterna växelvis tjänstgöra som 1:e suppleant fram till nästa årsmöte.
Ärenden
Fråga: Kan medlem eller ledamot i klubb på begäran få ta del av underlag – handlingar – korrespondens i ett ärende som skall handläggas eller har handlagts inom t.ex. SKK/FK.
Svar: Nej, kommittéprotokollen är offentliga, underlagen för beslut är däremot inte offentliga.