Bland de nya projekten finns till exempel:
Projektet ”Metodutveckling för studier av hundunderstödda pedagogiska aktiviteter med barn” vid Göteborgs universitet. Skolhundar ("literacy dogs") anses ha positiv påverkan på barns läsförmåga, men hur hundarna påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö är relativt okänt. Projektets syfte är att utveckla tvärvetenskaplig metodik för att studera effekter på skolhundar i arbete genom att följa den nya YH-utbildningen till skolhundspedagog. Målet är att höja skolhundens anseende genom ökad kunskap och medvetenhet om hundens behov och att bidra med vetenskaplig grund för verksamhetens kvalitetsutveckling.
Sveriges lantbruksuniversitethar samlat in material från 40 friska hundar med olika former av hälta för projektet ”Validering av en ny användarvänlig rörelseanalysteknik för hund” med syfte att utveckla och validera ett mjukvaruprogram för momentan resultatrapportering för en ny sensorbaserad rörelseanalysteknik (IMU). Genom att anpassa tekniken till den kliniska vardagen kan diagnostiken optimeras och effekten av insatt behandling utvärderas objektivt. Resultaten från studien kommer således att komma såväl hundar som djurägare och i förlängningen samhället tillgodo.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer även kattens vanligaste sjukdom, en kronisk njursjukdom (CKD), att undersöka bättre möjligheter till diagnosticering i ett tidigt skede. Sjukdomen är obotlig och dess konsekvenser orsakar lidande hos ett stort antal äldre katter.
Vid University of Helsinki ska man undersöka om, som det historiskt hävdats, alla ryggbroskskivor (diskar) från två år gamla taxar är förändrade, och hur detta stämmer överens med bland annat röntgensynliga förkalkningar i diskarna. Ryggar av unga vuxna taxar skannas med magnetkamera (MRI) och röntgenbilder tas. Från MRI-bilder registreras kvalitet för varje ryggbroskskiva, liksom antalet och graden av förkalkade skivor från röntgenbilderna.
Hösten 2019 drabbades hundarna i Oslo-området av ett utbrott av akut blödningsdoarrésyndrom (AHDS) där man hittade bakterien Providencia alcalifaciens (Pal) i mag- tarmkanalens bakterieflora. Vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet ska man nu kartlägga förekomsten av denna bakterie hos friska hundar i projektet ”Providencia alcalifaciens och dess påverkan på tarmmikrobiota hos hund”.
Fonden stödjer även projekt kring hundars beteende och vid Sveriges lantbruksuniversitet ska man med hjälp av data från bl. a. Mentalbeskrivning Hund (MH) och Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH) samt fysiologiska data utveckla en modell för hundens personlighet. Modellen kan användas för att identifiera personlighetstyper hos hund, vilket ökar förutsättningarna för individanpassning samt beteendeinriktad hundavel vilket kan leda till mer välmående och välfungerande hundar. Resultaten kan vara av stor betydelse inom forskningsområden som genetik och välfärd.
Läs mer:
Samtliga nya projekt finns beskrivna här.
Pågående fleråriga projekt (bland annat det om förlossningssvårigheter hos marsvin) och projekt som beviljats medel tidigare år finns här.