Regler för viltspår och utbildning av viltspårprovdomare

Här hittar du aktuellt regelverk, protokoll samt information om utbildning av viltspårdomare.

SKKs allmänna regler för viltspår, grythundsarbete och anlagstest i vildsvinshägn

Dessa regler är fastställda att gälla fr o m 2023-01-01. Eventuella ändringar som påkallats av svensk lagstiftning eller FCI återfinns på SKKs webbplats (www.skk.se).

Nedanstående regler gäller för officiella (stambokförda) utställningar, prov och tävlingar som anordnas av Svenska Kennelklubben (SKK) och till SKK anslutna läns-och specialklubbar samt avtalsanslutna  klubbar.
Härutöver gäller i tillämpliga delar SKKs stadgar, samt bestämmelser som utfärdats av myndighet.

Sammanförandet av hundar till utställningar, prov och tävlingar ställer krav på såväl arrangör som ägare/förare av hund för att kunna upprätthålla ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar och skador på människor, den egna hunden och andra djur. Hundens välfärd har alltid högsta prioritet på samtliga arrangemang inom SKK-organisationen. 

Det är också viktigt att resultatet av bedömningen inte påverkas av otillbörliga förhållanden.

Det åligger deltagare och funktionär att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer samt att på prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare.

Samtliga hundar ska ställas till förfogande för de undersökningar och de provtagningar som kan föranledas av kontroll av doping och andra otillbörliga förhållanden.

När veterinärintyg åberopas för en hund ska detta vara utfärdat på av SKK godkänd blankett (se exempelvis F145 Sveriges Veterinärförbund eller motsvarande). Uppgifter som ska finnas med för att intyget ska accepteras är: ras, registrerat namn, registreringsnummer, ID-nummer, beskrivning av skada, om den är förvärvad, vad ingreppet avser, åtgärd, anledning till åtgärd och om kroppsdel avlägsnats kommentera dess utseende. Intyg i original ska alltid medtas vid utställning. 

Arrangör äger rätt att kopiera veterinärintyg.

Person som av SKKs Disciplinnämnd uteslutits ur SKK-organisationen eller som 
av nordisk kennelklubb eller FCI avstängts från rätten att delta på utställning, prov eller tävling, eller som på grund av myndighetsbeslut inte får hantera eller inneha djur, får inte delta på prov eller tävling. Sådan person får inte heller ställa ut eller visa hund eller delta med avels- eller uppfödargrupp på utställning. Detta gäller även person som valt att utträda ur SKK-organisationen under pågående utredning i SKKs Disciplinnämnd, innebärande att SKKs Disciplinnämnd inte kan pröva ärendet i sak. Hundägare ansvarar för att hund vid utställning, prov eller tävling inte visas/förs av person som är utesluten, avstängd eller av myndighet ålagts förbud att hantera eller inneha djur.

Hund som under de senaste sex månaderna före utställning, prov eller tävling ägts av person som av SKKs Disciplinnämnd uteslutits eller ålagts förbud att anmäla, föra eller låta framföra hund vid utställning, prov eller tävling, får inte delta.

Resultat tilldelade i officiell klass registreras hos SKK. Endast registrerad hund kan 
tilldelas championat.

Deltagande utländska hundar ska vara införda till Sverige i enlighet med svenska 
införselbestämmelser för hund avseende rabiesvaccination och avmaskning gentemot bandmask (echinococcos).

Deltagande hund ska vara vaccinerad mot valpsjuka enligt följande:

  • Hund under ett (1) års ålder: vid lägst tio (10) veckors ålder.
  • Hund över ett (1) års ålder: Hund ska vara vaccinerad vid lägst tio (10) månaders 
    ålder och inte vara utförd för mer än fyra (4) år sedan.
  • Förstagångsvaccination ska vara gjord minst fjorton (14) dagar före prov-, tävlings- och/eller utställningsdagen.

Kontroll av att gällande införsel- och vaccinationsbestämmelser följts kan förekomma.

Vidare rekommenderar SKK att deltagande hundar dessutom är vaccinerade mot parvovirusinfektion och parainfluensa (kennelhosta).

Hund ska vara ID-märkt för att få delta på officiell utställning, officiellt prov eller tävling (gäller även blandras och oregistrerad hund).

ID-märkningen kan ske genom tatuering eller genom implantat av microchip som 
uppfyller ISO-standard 11784 och 11785.

Specialklubb äger rätt att bestämma att endast tatuering ska gälla vid klubbens arrangemang.

Deltagare som tillhandahåller egen avläsare äger rätt att delta med microchipmärkt 
hund oavsett om arrangören beslutat om tatuering.

Kontroll av ID-märkning kan ske genom stickprov.

Hundägare eller dennes ombud står under pågående utställning, prov eller tävling 
under det ansvar som följer av lagen om tillsyn över hundar och katter.

Utställare, prov- eller tävlingsdeltagare svarar för att hunden hålls på ett sådant sätt att den inte kan tillfoga sig själv eller andra skada. Förvaring i bil, bur, tält eller dylikt får under inga omständigheter ske under sådana förhållanden att hunden kan ta skada.

Om hundägare eller dennes ombud under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet förvarar hund i strid mot ovanstående ska denne, av tjänstgörande funktionär, på särskild blankett, rapporteras till SKK.

Exempel på funktionär är: bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, domare, ringsekreterare, instruktör samt figurant vid prov. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget.

Arrangerande klubb fritar sig och sina funktionärer från allt ansvar för skada eller förlust som kan uppstå för hundägare i samband med utställning, prov eller tävling. 
Detsamma gäller skada som förorsakats av hund under pågående utställning, prov eller tävling om skadan inte bevisligen varit en följd av uppenbart bristande arrangemang.

Aga av hund är förbjuden.

Arrangören är inte skyldig att återbetala anmälningsavgiften om arrangemanget blivit inställt på grund av force majeure.

SKK eller medlemsorganisation svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som orsakats på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom SKK eller medlemsorganisation som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader.

Hundar som under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet uppvisar 
ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar kan avvisas från området.

Särskild rapporteringsskyldighet för domare och funktionärer

Tjänstgörande domare och funktionär är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK rapportera då hund under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget.

Exempel på funktionär är: bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekreterare, instruktör samt figurant vid prov.

Mentalitet

Hund som vid tre (3) tillfällen tilldelats Disqualified eller 0 pris med hänvisning till 
mentaliteten, äger inte rätt att delta.

Smittsam sjukdom

Hund som har en smittsam sjukdom eller ohyra får inte delta. 

Hund får inte delta som under den senaste månaden har haft eller misstänkts ha haft valpsjuka, parvovirusinfektion eller kennelhosta, eller som under den senaste månaden vistats tillsammans med hund som då var sjuk i någon av dessa sjukdomar.

Hund får inte delta tidigare än 2 månader efter avslutad karantänsvistelse.

Dräktig tik och valptik

Dräktig tik får inte delta i prov, utställning eller tävling 30 dagar före valpning, beräknat från 63 dagar efter första parningen, och får inte heller delta förrän 75 dagar efter valpning oavsett resultatet av valpningen.

Valpar

Valpar under 4 månaders ålder får inte delta på prov, tävling eller utställning och inte heller införas på provområdet.

Svanskuperade hundar och hundar som inte fötts med naturlig hellång svans

Födda före 1 januari 2008:

  • Hund född i land där svanskupering var tillåten när den företogs och som inte är fallen undan svensk- eller norskägd tik får delta på utställning, prov, tävling och 
    mentalbeskrivning.
  • Hund född i Sverige och där svanskuperingen utförts av veterinärmedicinska skäl för att avhjälpa en efter födelsen förvärvad skada och där intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna regler kan uppvisas i original såväl vid arrangemanget som senare får delta på utställning, prov, tävling och 
    mentalbeskrivning.

Födda 1 januari 2008 eller senare:

Prov, tävling och mentalbeskrivning

  • Hund född i land där svanskupering var tillåten när den företogs eller som har 
    svanskuperats av veterinärmedicinska skäl alternativt inte är född med naturligt hellång svans får delta på prov, tävling och mentalbeskrivning.
  • Hund född i land där svanskupering inte  var tillåten då den företogs får inte delta på prov, tävling eller mentalbeskrivning.

Generalklausul och dispensmöjlighet

Hund som förts ut ur Sverige och som blivit öronkuperad eller svanskuperad eller fått annan i Sverige otillåten åtgärd vidtagen, får efter återinförsel till Sverige inte delta på utställning, prov, tävling eller mentalbeskrivning. Detta gäller även valpar undan tik som förts ut ur Sverige, om valparna fötts inom ett år från dagen för utförseln av tiken.

Från denna bestämmelse kan SKKs centralstyrelse medge undantag om det klart 
framgår att utförseln inte skett för att kringgå reglerna om hinder för deltagande, eller om synnerliga skäl föreligger. 

Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, det vill säga den får inte vara utsatt för åtgärd som otillbörligt kan 
påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom.

Doping av hund regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd 
om träning och tävling med djur, SJVFS 2011:24 saknr L17, 7 kap. 1-2§§ samt bilaga 2 till dessa föreskrifter.

Därutöver återfinns detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otilllåtna inom SKK-organisationen i Nationellt dopingreglemente för hund. Här finns också regler för dispensansökan från SKK-organisationens dopingreglemente. 

Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hundens rätt att delta vid utställning, prov eller tävling.

Då utställningsbestyrelse/provledning/tävlingsledning bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersökningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för dopinganalys är förbjuden.

Detaljerade regler för provtagningsrutiner med mera återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund.

Kastrerad hanhund / tik

Hanhund som kastrerats kirurgiskt medges generell dispens att delta vid prov, tävling eller utställning. För deltagande vid utställning och exteriörbeskrivning krävs att det genom intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna regler (utfärdat före kastrationen men efter 6 månaders ålder) kan styrkas att hunden haft två normalt utvecklade och belägna testiklar före operationen.

Hanhund som kastrerats genom medicinsk behandling medges inte dispens för deltagande vid prov, tävling eller utställning. Tik som kastrerats genom kontinuerlig 
medicinsk behandling eller kirurgisk behandling medges generell dispens för deltagande i förhållande till Nationellt dopingreglemente för hund.

Särskilda regler för viltspår

Viltspårprovets ändamål är att kvalitetsbedöma deltagande hundars spårförmåga och lämplighet för eftersök av skadat eller dött klövvilt, eller de stora rovdjuren, samt att stimulera intresset för att vidareutbilda hunden för praktiskt eftersök.

Officiella prov enligt dessa regler anordnas av Svenska Kennelklubbens specialklubbar för jakthundar.

Provledare/fullmäktige, domare samt tid och plats för prov, ska godkännas av respektive specialklubbs styrelse.

Arrangerande klubb har att välja mellan följande organisationsformer vilket också:

  • ska meddelas vid utlysningen av provet:kommissarie och provledare samt att varje enskild domare fastställer prisvalören på de hundar denne bedömer
  • fullmäktige och kollegium där varje hunds prisvalör fastställs av kollegium.

Domare

  1. Domare ska vara medlem i någon av SKKs specialklubbar för jakthundar.
  2. Domare ska vara auktoriserad viltspårdomare samt kunna uppvisa giltig domarlegitimation.
  3. Domare ska ha bedömt viltspårprov under de senaste 3 kalenderåren.
  4. Domare får inte bedöma hund som ägs av någon i domarens hushåll.
  5. Domare är skyldig att följa god domaretik och inte döma hund som denne äger/ägt eller är/varit delägare i eller tränat de senaste sex månaderna eller som är efter egen hane/tik.
  6. Domare fastställer priset för de hundar denne bedömer vid provform där kollegium inte finns.
  7. Vid viltspårprov äger domaren rätt att starta egen hund på annan dag än när tjänstgöring sker.

Se vidare ”Domaretiska regler för prov-/tävlingsdomare samt beskrivare inom SKK-organisationen”.

Viltspårprov är öppna för alla hundar.

Hunden ska ha uppnått nio (9) månaders ålder senast den dag den deltar på provet.
Löptik får delta om detta inte stör andra deltagande hundar.

Registrerad hund

  • Svenskägd- eller delägd hund ska vara registrerad i Svenska Kennelklubben.
  • Hund född och ägd utanför Sverige ska vara registrerad i erkänd utländsk kennelklubb.
  • Hund ska delta under det namn den är registrerad. Resultat för hund som deltar under oriktiga anmälningsuppgiftera stryks.

Oregistrerad hund

  • Ska inneha av Svenska Kennelklubben utfärdad tävlingslicens (TAVLIC). Tävlingslicensnumret ska uppges vid anmälan.

Championat

Endast hund som är registrerad i SKKs eller i annan erkänd utländsk kennelklubbs
register, kan tilldelas Svenskt Viltspårprovschampionat (SE VCh). Alla raser förutom de raser där rasansvarig specialklubb har begärt undantag kan tilldelas SE VCh. Vilka raser som är undantagna framgår av SKKs Utställnings- och championatregler.

Anmälningstid och avgifter fastställs av arrangerande klubb. För utlandsägd hund som
sen tidigare inte finns i SKKs hunddatabas ska kopia av registreringsbeviset skickas till
SKKs kansli för registrering innan anmälan till viltspårprov kan ske.

Önskemål om viltart kan anges i anmälan.

I provet förekommer två klasser, anlagsklass och öppen klass. För deltagande i öppen
klass krävs att hunden tidigare erhållit bedömningen godkänd i anlagsklass.

Ordinarie viltspårprov

Ett ordinarie prov ska vara utlyst i förväg i klubbens tidning, webbplats eller SKK Start med dag och plats angiven och i så god tid att det nått ut till medlemmarna i god tid innan anmälningstidens utgång. Väljer arrangören att begränsa antalet deltagare eller ge vissa raser förtur ska detta framgå av provets utannonsering. Ett ordinarie prov kan arrangeras under maximalt 4 dagar. Hund kan endast startas en gång per provtillfälle.

Rörligt viltspårprov

Prov som genomförs på tid och plats som fastställs av arrangerande specialklubb.

Provdag ska vara fastställd minst fem dagar före start. Hund får starta flera gånger under samma period vid rörligt prov. Dock får hund inte starta mer än en (1) gång samma dag. Ett rörligt prov kan vara upp till maximum en kalendermånad.

a. Terräng

Spåret ska läggas i terräng med i för området normal vilttäthet och som till övervägande del är skogbevuxen.

Vid spårläggningen ska omväxling i terrängen eftersträvas, det vill säga spåret läggs över höjder, hyggen, kärr, diken och stigar. Saltstenar, åtel- och foderplatser bör undvikas.

b. Spåret

För att förhindra överväxlingar bör avståndet mellan spåren alltid vara minst 200 meter. Något kortare avstånd kan tolereras om terrängen genom väg, vattendrag eller liknande erbjuder en klar och naturlig avgränsning mellan spåren. Inget spår får korsa trafikerad landsväg. Spåret ska börja på en sådan plats där en ”passkytt” kan ha stått och leda in i omväxlande terräng. 

Spåret ska i båda klasserna vara 600–700 meter långt och så lagt att det bildar fyra
vinklar. Avståndet mellan vinklarna får inte understiga 50 meter. Om samma spår
används flera gånger ska det vara minst 10 dygn mellan användningstillfällena.

c. Spårets markering

I anlagsklass ska spårets början vara synligt markerad. I övrigt kan spåret utmärkas till domarens vägledning.

d. Blodläggning

Spåret ska i båda klasserna läggas med 2 deciliter outspätt blod. Blodet ska uppfylla kravet enligt aktuell föreskrift från Statens Jordbruksverk.

Spåret läggs med hjälp av spårläggarkäpp/rör vars nedre ände har en kontaktyta mot marken av cirka 2 x 2 cm, eller med hjälp av stänkflaska.

Tiden noteras när blodspåret börjar läggas. Blodstämplarna eller blodstänken avsätts med cirka 1 meter inbördes avstånd. På det första tiotalet meter av spåret görs blodmarkeringen tätare. I båda klasserna ska i samband med blodmarkeringen släpas viltdel. Viltdelen ska släpas även under bloduppehåll. Viltdelen ska vara från klövvilt, eller något av de stora rovdjuren.

Observera! För de stora rovdjuren gäller särskilda bestämmelser och hundägaren
ska särskilt ha önskat det. Blodet ska alltid stämplas eller droppas i direkt anslutning till spårets sträckning. Om två hjälps åt vid spårläggningen ska den som markerar blod alltid gå sist.

På en sträcka av spåret görs ett uppehåll i blodmarkeringen på cirka 20 meter.

I denna klass ska spåret blodas 2–5 timmar före start.

e. Skottprövning

Endast för hund som sedan tidigare inte har godkänd skottprövning på viltspårprov
i Sverige.

f. Förande av hund

Hunden ska under spårningsarbetet föras i spårlina vars längd inte får överstiga 10 meter. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linan bör vara minst 5 meter. Vid svårframkomlig terräng får linan tillfälligt släppas eller fattas med kortare avstånd.

a. Terräng

Spåret ska läggas i terräng med i för området normal vilttäthet och ska läggas så som ett skadat vilt normalt rör sig. Vid spårläggningen ska omväxling i terrängen eftersträvas, det vill säga att spåret läggs över höjder, bergsklackar, hyggen, kärr, diken och stigar. Spåret ska även innefatta rejäla tätningar eller annan svårtillgänglig terräng, där ett påskjutet vilt kan tänkas ta skydd undan eventuella förföljare. Saltstenar, åtel- och foderplatser bör undvikas.

b. Spåret

För att förhindra överväxlingar bör avståndet mellan spåren alltid vara minst 200 meter. Något kortare avstånd kan tolereras om terrängen genom väg, vattendrag eller liknande erbjuder en klar och naturlig avgränsning mellan spåren. Inget spår får korsa trafikerad landsväg. Spåret ska börja på en sådan plats där en ”passkytt” kan ha stått och leda in i omväxlande terräng. 

Spåret ska i båda klasserna vara 600–700 meter långt och så lagt att det bildar fyra
vinklar. Avståndet mellan vinklarna får inte understiga 50 meter. Om samma spår
används flera gånger ska det vara minst 10 dygn mellan användningstillfällena.

c. Spårets markering

Spårbörjan ska endast vara markerad med att den yta om 25 x 25 meter, där skottplatsen antas vara, ska vara utmärkt. Spårstarten ska bestå av ett oblodat inkommande släpspår in i sökrutan. Blodningen börjar så att minst 5 m blodat spår finns i rutan. Platsen för skottprövning ska markeras. Markering av spåret i övrigt kan göras på ett sådant sätt att det endast kan lokaliseras av domaren och/eller
spårläggaren med hjälp av en spårbeskrivning.

d. Blodläggning

Spåret ska i båda klasserna läggas med 2 deciliter outspätt blod. Blodet ska uppfylla kravet enligt aktuell föreskrift från Statens Jordbruksverk.

Spåret läggs med hjälp av spårläggarkäpp/rör vars nedre ände har en kontaktyta mot marken av cirka 2 x 2 cm, eller med hjälp av stänkflaska.

Tiden noteras när blodspåret börjar läggas. Blodstämplarna eller blodstänken avsätts med cirka 1 meter inbördes avstånd. På det första tiotalet meter av spåret görs blodmarkeringen tätare. I båda klasserna ska i samband med blodmarkeringen släpas viltdel. Viltdelen ska släpas även under bloduppehåll. Viltdelen ska vara från klövvilt, eller något av de stora rovdjuren.

Observera! För de stora rovdjuren gäller särskilda bestämmelser och hundägaren
ska särskilt ha önskat det. Blodet ska alltid stämplas eller droppas i direkt anslutning till spårets sträckning. Om två hjälps åt vid spårläggningen ska den som markerar blod alltid gå sist.

På en sträcka av spåret görs ett uppehåll i blodmarkeringen på cirka 20 meter.

I denna klass ska dessutom vid två av vinklarna göras ett avbrott i blodläggningen på en sträcka av cirka 20 meter. 

Vid en av dessa vinklar med bloduppehåll ska spårläggaren, utan att göra något blodspår, gå tillbaka cirka 15 meter vid sidan av det lagda spåret på sträckan, och göra vinkeln där.

Den släpade viltdelen läggs vid spårets slut och placeras så att den på avstånd inte är synlig för föraren, dock utan att gömmas.

Från spårslutet ska spårläggaren avlägsna sig vinkelrätt från spårets riktning.

I öppen klass ska spåret vara nattgammalt och vara lagt inom 12–24 timmar före start.

e. Skottprövning

Endast för hund som sedan tidigare inte har godkänd skottprövning på viltspårprov
i Sverige.

Om hunden tidigare genomgått godkänd skottprövning i öppen klass i Sverige, ska
fler skottprövningar inte genomföras. Vid behov ska godkänd skottprövning kunna
styrkas av hundägaren. I öppen klass markeras 50–100 meter före spårslutet platsen för skottprövningen. Hunden får stå, sitta eller ligga vid markeringen. Domaren eller annan funktionär går cirka 15 meter från hunden i spårets längdriktning och avlossar där ett skott med hagelvapen, startpistol 9 mm eller
kal. 22. Skytten återvänder till hundföraren.

f. Förande av hund

Hunden ska under spårningsarbetet föras i spårlina vars längd inte får överstiga 10 meter. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linan bör vara minst 5 meter. Vid svårframkomlig terräng får linan tillfälligt släppas eller fattas med kortare avstånd.

Domarprotokoll

Arrangör respektive domare är skyldig att använda SKK Start vid officiella viltspårprov, alternativt använda det provprotokoll som utfärdats av SKKs Jakthundskommitté (detta finns att rekvirera från SKKs kansli eller ladda ner från www.skk.se). Vidare finns ett ”Skogskort” som pdf-fil på www.skk.se.

Under provet bedöms följande;

Spårningsförmåga, tempo, självständighet och i öppen klass även skottreaktion (om hunden inte har en godkänd skottprövning sen tidigare).

a. Spårningsförmåga
Hunden ska visa intresse för spåret samt ha förmåga att följa det. Hundens sätt att markera om den följer spåret ska bedömas liksom förmågan att reda ut eventuella tappter.

Om hunden under spårarbetet växlar över till färskt spår av vilt och föraren på hundens beteende klart kan konstatera detta, ska domaren låta föraren återföra hunden till spåret.

Sker sådan avvikelse från spåret endast en gång bör det inte inverka på prissättningen. Upprepas det sänks prisnivån.

Domaren bör inte ingripa i spårarbetet annat än:

  • då risk föreligger att hunden växlar in på annat spår
  • då hunden efter långvarig tappt inte återfinner spåret
  • då föraren begär hjälp att återfinna spåret.

b. Arbetstempo
Hunden ska arbeta i ett lugnt och för eftersök lämpligt tempo.

Spårtiden får uppgå till högst 30 minuter i anlagsklass, och till högst 45 minuter i
öppen klass.

Domaren bör inte ingripa i spårningsarbetet annat än:

  • då spårningstempot är olämpligt
  • då tilldelad tid överskridits.

c. Självständighet
Hundens förmåga att självständigt följa spåret samt reda ut eventuella tappter bedöms.

Hunden ska arbeta fritt och utan styrning av spårlinan, dock får föraren genom lågmält tilltal ge hunden uppmuntran och stöd.

d. Skottprövning (endast i öppen klass)
Hundens reaktion vid skottlossning samt förmåga att därefter återuppta och fullfölja spårarbetet bedöms. Viss iver kan tolereras.

Följande räknas som allvarliga fel:

  • uppenbar skotträdsla
  • okontrollerbar upphetsning
  • vägran att fullfölja spårningsarbetet.

a. Allmänt

I både anlagsklass och öppen klass tillämpas kvalitetsbedömning.

I anlagsklass bedöms hund som godkänd eller inte godkänd.

I öppen klass tilldelas hund 1:a pris, 2:a pris, 3:e pris eller pris 0. 

Domaren ska efter bedömningen ge alla provdeltagare såväl muntlig som skriftlig
kritik. Detta gäller även hund som tilldelats pris 0.

b. Diskvalificerande fel

Pris 0 ska tilldelas hund som uppvisat något av följande fel:

  • total ovilja eller oförmåga att följa spåret
  • för högt eller olämpligt tempo såsom för ivrigt arbete (stretar, flåsar), eller så långsamt att upprepad påmaning måste ske
  • skallgivning under spårarbetet (se undantag Domaranvisningar punkt b.)
  • krävt fler än två ingripanden av domaren för att återfinna spåret
  • uppenbar skotträdsla eller okontrollerad upphetsning vid skott (prövas endast i öppen klass)
  • total ovilja att återta spårningsarbetet efter skott (prövas endast i öppen klass)
  • överskriden maximitid.

c. Krav för godkännande i Anlagsklass

Vid bedömningen godkänd fordras att hunden;

  • visat utmärkt förmåga att följa spåret
  • arbetat i ett lämpligt tempo
  • inte behövt någon hjälp att efter tappt återfinna spåret (observera i § 8 a. angivet
    undantag vid överväxling till färskt spår av vilt).

d. Prissättning i Öppen klass

För 1:a pris fordras att hunden:

  • visat utmärkt förmåga att följa spåret
  • arbetat i ett lämpligt tempo
  • endast med stöd från föraren och utan ingripande av domaren nått spårets slut
    inom föreskriven tid (observera i § 8 a. angivet undantag vid överväxling till färskt spår av vilt)
  • uppvisat godkänd skottreaktion (endast en gång).

För 2:a pris fordras att hunden:

  • visat god förmåga att följa spåret
  • inte arbetat i ett olämpligt tempo
  • högst en gång behövt hjälp från föraren eller ingripande av domaren och nått spårets slut inom föreskriven tid. (Observera § 8 a. gällande överväxling till färskt vilt)
  • uppvisat godkänd skottreaktion (endast en gång).

För 3:e pris fordras att hunden:

  • visat godtagbar förmåga att följa spåret
  • inte arbetat i ett olämpligt tempo
  • högst två gånger behövt hjälp från förareneller ingripande av domare nått spårets slut inom föreskriven tid (Observera § 8 a. gällande överväxling till färskt vilt)
  • uppvisat godkänd skottreaktion (endast en gång).

e. Definitioner av bedömning

Spårningsförmåga

Utmärkt: När hunden spårar målmedvetet och säkert genom vinklar och tappter som löses genom metodisk ringning, samt klarar spårningen självständigt.

God: När hunden har flera tappter och får högst en hjälp av förare eller ett ingripande av domare.

Mindre god: När hunden högst två gånger får hjälp av förare, eller två domaringripanden.

Arbetstempo

Lämpligt: Hunden arbetar på ett följsamt sätt i ett så lugnt tempo att det kan fungera effektivt i en faktisk eftersökssituation. Godkänd anlagsklass/1:a pris i öppen klass.

Mindre lämpligt: Hunden arbetar i ett för högt tempo eller arbetar för långsamt. 2:a pris och 3:e pris i öppen klass.

Olämpligt: Hunden arbetar mycket ivrigt, stretar, flåsar eller går så långsamt att upprepad påmaning måste ske.

Självständighet

För bedömning av självständighet tas hänsyn till begreppen stöd och hjälp.
Stöd från föraren: Förarens lågmälda uppmuntran då hunden spårat rätt.
Hjälp från föraren: Förarens återföring av hunden till spåret, utan domarens medverkan, då föraren ser att hunden är på villovägar eller inte kan finna spåret.
Ingripande av domaren: Domaren återför ekipaget till spåret och visar i vilken riktning spåret går.

Skottprövning

Godkänd: Hunden visar inga negativa reaktioner i samband med skott eller i det fortsatta spårningsarbetet. Viss iver kan tolereras.

Ej godkänd: Hunden visar uppenbar skotträdsla, okontrollerbar upphetsning eller
vägrar fullfölja spårningsarbetet.

Ej prövad/avbryter innan skottprövning: Hunden avbryter spåret innan skottprövning kan ske.

Domslut kan ändras i följande fall:

a. om fel av teknisk art begåtts
b. om hunden inte haft rätt att delta enligt gällande regler.

Deltagare kan således inte protestera mot domarens bedömning och fria skön.

Frågan om ändring av domslut prövas:

  1. efter protest från provdeltagare vars rätt berörs av det klandrade domslutet
  2. efter anmälan från kommissarie/fullmäktige eller från den domare som fattat
    domslutet
  3. efter beslut av specialklubb/SKK att av annan anledning ta upp frågan om ändring av visst domslut.

Protest mot domslut ska vara skriftlig. Den ska lämnas in till kommissarie/fullmäktige innan provet avslutats och/eller den dag som det klandrade domslutet meddelades och vara åtföljd av protestavgift motsvarande
dubbel anmälningsavgift.

Vid rörligt prov ska protesten och avgiften vara inlämnad till kommissarie/fullmäktige inom tre (3) dagar efter det att domslutet tillkännagivits.

Om protest lämnas in av någon som inte är berättigad till detta eller om protesten
inte är åtföljd av fastställd protestavgift, ska protesten omedelbart avvisas. Sådant beslut fattas av kommissarie/fullmäktige.

Kommissarie/fullmäktige avgör efter hörande av domaren om protesten kan anses
vara befogad. Beslut lämnas skriftligen till den som protesterat.

Godkänns protesten ändras hundens pris i resultatlistan, alternativt omprövas hunden, och protestavgiften återbetalas.

Om ett godkännande av protesten medför att hundens pris utgår ur resultatlistan,
återbetalas förutom protestavgiften, också anmälningsavgiften.

Den provdeltagare som berörs av kommissaries/fullmäktiges beslut kan överklaga till berörd specialklubbs styrelse. Vid ett avslag från specialklubbs styrelse äger den överklagande rätt att överklaga till SKKs JhK inom 30 dagar från det att specialklubbs styrelse meddelat sitt beslut.

Ändring i resultatlista kan ske inom två år från provtillfället.

Protokoll 

Viltspår som ännu inte genomförs via SKK Start ska skicka sin redovisning till reg@skk.se. Du hittar blanketten längst ner på sidan.  


Domaranvisningar

a. Allmänt

Syftet med dessa anvisningar är att de ska vara ett hjälpmedel för att likrikta domarnas syn på bedömningen.

Tjänstgörande domare är i varje särskilt fall den direkt ansvarige för att bedömningen genomförs enligt dessa regler och i övrigt följer arrangerande specialklubbs anvisningar.

b. Bedömningsanvisningar

Kryssande arbete: Vindförhållandena och rasegenskaper kan inverka på hundens sätt att arbeta och följa spåret. Den samlade bedömningen ska därför vara avgörande.

Skallgivning under spårarbete: Om hunden under spårarbetet med säkerhet påträffar färskt spår efter vilt och då börjar skalla, görs inte någon nedsättning av prisvalören. Detta under förutsättning att hunden efter tillsägelse slutar att skalla och kan förmås att återuppta spårarbetet. Hjälp och ingripande från domaren bedöms på vanligt sätt.

Spårstart: Om hund i anlagsklass går från spåret kort efter start bör hunden få möjlighet att en gång återföras till startplatsen utan prisnedsättning.

I öppen klass tillåts hunden, med förarens stöd, cirkla inom den angivna ”rutan” om 25 x 25 meter för att finna spåret. När hunden funnit spåret tillåts den ”ringa” för att med säkerhet kunna bestämma spårriktning. Båda dessa arbetssätt vid spårupptaget tillåts utan prisnedsättning under förutsättning det sker på ett effektivt sätt. Spårstart räknas från det att ekipaget går in i sökrutan.

Att gena i vinkel: En kortare gening i en vinkel ska inte påverka bedömningen. Hänsyn ska tas till bland annat vind- och vittringsförhållanden. Observera olika hundtypers olika arbetssätt.

Tappt: under 2 min - ej noterbar, 2–5 min - mindre tappt, över 5 min - långvarig tapp.

Markering av spårslut: Om hunden på rimligt avstånd passerar och inte markerar viltdelen ska detta inte inverka på bedömningen. Hunden ska dock uppträda på ett sådant sätt att föraren och domaren kan utläsa att den slutat följa spåret.

Ingripande från domaren: Hund får avlägsna sig högst 100 meter från spåret innan ingripande görs under förutsättning att inte andra förhållanden föranleder ett tidigare ingripande. Domaren ska också följa med då hunden går ifrån spåret. Vid tät terräng kan då snitsel användas för att underlätta tillbakaförandet av ekipaget till spåret. Under alla förhållanden måste dock full klarhet råda var spåret går fram.

Ryck i lina: Om tveksamhet råder vid bedömning av ryck i linan ska tillsägelse ges och först vid upprepning därefter ska nedsättning av prisvalören göras.

Vid bedömning av öppen klass ska nedsättning av prisvalören göras när hunden får uppenbar hjälp att återfinna spåret. Dock får föraren stödja och uppmuntra hunden i rimlig omfattning utan att prisnedsättning sker.


Utbildning av domare

Ändamål

Ändamålet med dessa regler är att, för jakthundklubbar som bedriver viltspårprovverksamhet, skapa enhetliga normer för utbildning till viltspårprovdomare.

Rekrytering

Viltspårprovdomare rekryteras bland medlemmar i de klubbar som arrangerar viltspårprov.

Härvid gäller följande:
Han/hon ska ha erforderliga kunskaper och praktisk erfarenhet av eftersök av skadat klövvilt i samband med jakt och/eller trafikolyckor. För att styrka denna erfarenhet krävs att den sökande bifogar sin ansökan med ett intyg utfärdat av en jaktledare eller motsvarande. Dessutom ska vederbörande bifoga kopia på sin Jägarexamen (Jägarbevis) och visa att man innehar licens för nödvändiga vapen. (Licenser utfärdade före 1985 ersätter Jägarexamen.)

Han/hon ska ha erfarenhet av viltspårprov och ha fört hund och tjänstgjort som spårläggare i alla klasser. Det är den jakthundklubb som kallar till utbildning som är ansvarig för att ovanstående krav uppfylls. 

Han/hon ska vara känd som en pålitlig och vederhäftig person med gott omdöme samt vara myndig.

Utbildning

Den jakthundklubb som antagit person till utbildning är ansvarig för utbildningens samtliga steg fram till en auktorisation.

Delar av utbildningen (elev- och aspiranttjänstgöring) kan dock ske i annan eller andra klubbar än i den klubb som kallat personen till utbildning.

Elev- och aspiranttjänstgöring ska ske vid officiella viltspårprov.

Domare som tilldelas elev eller aspirant ska ha minst tre års erfarenhet som viltspårprovdomare.

Elevtjänstgöring

Elevtjänstgöringen ska genomföras vid minst ett tillfälle i anlagsklass och två tillfällen i öppen klass och ska omfatta bedömning av kortbenta raser, till exempel tax, drever, basset, beagle samt av mer högbenta raser, till exempel apporterande hundar, stående fågelhundar och ställande hundar.

Elevtjänstgöringen ska omfatta bedömning av minst sex hundar för minst två domare och där minst två hundar fullföljt provets alla delar. 

Därutöver äger en elev endast rätt att göra elevutbildning vid tre tillfällen per kalendermånad. Detta för att olika typer av växtlighet, väderförhållande och vittringsförhållande ska ingå i utbildningen.

Elevdomare ska beakta att elevtjänstgöringen främst har ett utbildande syfte.

Eleven ska upprätta protokoll över bedömda hundar.

Efter bedömning ska protokollen överlämnas till tjänstgörande elevdomare, vilken granskar dessa och avger ett skriftligt utlåtande till den klubb som kallat eleven.

Elevdomare ska också förvissa sig om elevens kunskaper om gällande regler för viltspårprov.

Aspiranttjänstgöring

Efter fullgjord och godkänd elevtjänstgöring kallas elev till aspiranttjänstgöring av den klubb som antagit eleven.

Aspiranttjänstgöringen ska genomföras vid minst ett tillfälle i anlagsklass och två i öppen klass och ska omfatta bedömning av kortbenta (till exempel drivande) samt av högbenta raser (till exempel apporterande hundar, stående fågelhundar och ställande hundar).

Aspiranten ska deltaga i förberedelsearbetet genom att självständigt lägga spår och upprätta spårbeskrivning.

Aspiranttjänstgöringen ska omfatta bedömning av minst tre hundar i varje klass och dessa ska ha fullföljt provets alla delar. Därutöver äger en aspirant endast rätt att göra aspiranttjänstgöring vid tre tillfällen per kalendermånad. Detta för att olika typer av växtlighet, väderförhållande och vittringsförhållande ska ingå.

Aspiranten ska upprätta protokoll över bedömda hundar och därefter redovisa sin bedömning och föreslå pris för aspirantdomaren.

Aspirantdomare ska beakta att aspiranttjänstgöringen är en examination samt att bedömningen av hundarna inte får diskuteras med aspiranten.

Aspirantdomare ska efter avslutat prov snarast till den klubb som kallat aspiranten, översända ett skriftligt utlåtande med uppgift om aspiranten är godkänd eller inte.

Aspirant som inte godkänts, kan efter kompletterande utbildning på nytt kallas till aspiranttjänstgöring.

Auktorisation

Efter fullgjord godkänd aspiranttjänstgöring ska den klubb som antagit person till domarutbildning utfärda auktorisation och domarlegitimation. 

Den klubb som utfärdar auktorisation ska fortlöpande föra register över dessa och till SKK anmäla namn och personnummer på auktoriserade domare.

Viltspårdomare, som under en treårsperiod inte tjänstgjort som domare kan av den klubb som utfärdat auktorisationen avföras ur registret. Dock ska berörd domare kontaktas innan en sådan åtgärd vidtas.

För att åter kunna auktoriseras efter uppehåll krävs en aspiranttjänstgöring. Även en sådan åtgärd ska meddelas SKK.

Fortbildning

Efter fullgjord godkänd aspiranttjänstgöring ska den klubb som antagit person till domarutbildning SKK kan när särskilda skäl föreligger, exempelvis i samband med regelrevidering, kalla representanter för de klubbar som arrangerar viltspårprov, till central konferens. Klubbarna kan sedan gemensamt anordna lokala konferenser med medverkan av representanter från den centrala konferensen.