Hundraser – siffror om population

Börja att ta fram grundläggande siffror för er hundras, det är ett bra sätt att till exempel komma igång med nulägesanalysen.

Här får ni en kort beskrivning av vad som finns under respektive menyrubrik under sektionen "Raser" på SKK Avelsdata och på vilket sätt ni kan använda listorna och siffrorna.

Navigera i SKK Avelsdata

Sidan visar länkar och allmän information för aktuell hundras. Om vald ras är en "samlingsras" presenteras vilka rasvarianter som ingår. Sidan visar också om den beräknade ökningen av inavelsgraden för vald ras räknas tillsammans med annan ras/rasvariant.

Sidan visar årlig registreringsstatistik för aktuell hundras. Statistiken är baserad på registreringsår och visas från år 1990 och framåt. I statistiken ingår samtliga hundar som registrerats i SKK under ett visst år, såväl svenskfödda som importerade.

Siffrorna kan för vissa raser ändras något beroende t ex på att hundar mäts om från en storlek till en annan. Från och med 2004 redovisas inom parentes hur många av de registrerade hundarna som är importer.

Observera att i stort sett all övrig statistik i Avelsdata baseras på födelseår. Antal hundar som registreras per år respektive antal hundar som föds per år skiljer sig något åt och kan därför inte jämföras.

Sidan visar en sammanställning över antalet föräldradjur som använts till de kullar som fötts under ett specifikt år från 1990 och framåt. Enbart svenskregistrerade kullar ingår i statistiken. Under "Totalt" redovisas de avelsdjur, antalet unika tikar respektive hanar, som använts under vald period.

Genom att klicka på antalet hundar för något år kommer man till:

Djur använda i avel

Sidan visar en lista över de hanar eller tikar med registrerade kullar under valt år/period.

Förutom sammanställningar över antal kullar, valpar samt genomsnittlig kullstorlek visas även hundens totala antal kullar och valpar födda 1990 eller senare. Som ett hjälpmedel för att motverka överanvändning av enskilt avelsdjur visas även hur stor andel av rasens totala antal kullar och valpar varje individ svarat för under året/perioden.

Många special- och rasklubbar har rekommendationer över hur många kullar/avkommor en enskild hane bör ha. Diskutera gärna inom er klubb vad som kan vara en lämplig nivå. I en numerärt liten ras kan detta även gälla tikar.

En vanlig rekommendation är att ingen hund under sin levnad ska producera mer än 25 % av det genomsnittliga antal valpar som registrerats per år inom rasen de senaste åren. Den rekommendationen upplevs vanligen som väl tilltagen och många, kanske framför allt klubbar med numerärt stora raser, väljer en lägre procentsats.

I dag får en tik ha maximalt ha 5 kullar enligt SKKs Grundregler. Exempel: En ras har i snitt 140 registreringar per år vilket då ger en rekommendation på max 35 avkommor under sin livstid.

Ålder första valpkull

Sidan visar en sammanställning över vid vilken ålder avelsdjuren inom rasen får sin första kull.

Från och med 2006-01-01 får tik över 7 år inte användas till avel om hon inte tidigare haft valpkull. Många special- och rasklubbar har rekommendationer/regler för lägsta ålder för avelsdjur.

Diskutera gärna inom er klubb vad som för er ras kan anses vara en lämplig ålder. SKK har följande formulering gällande ålder; "avelsdebuten bör ske tidigast vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen individs kroppsbyggnad och beteende (mentalitet) men också vid den ålder då hunden med stor sannolikhet hunnit utveckla för rasen kända hälsostörningar. I annat fall bör information inhämtas om föräldradjurens hälsostatus vid lämplig ålder".

Enligt SKKs grundregler får tik paras tidigast vid 18 månader.

Kullstorlek

Sidan visar antal svenskfödda kullar samt hur den genomsnittliga kullstorleken inom rasen förändrats över åren. Statistiken är baserad på kullarnas födelseår och finns från 1990 och framåt.

Sidan visar en sammanställning över antalet barnbarn till hanar respektive tikar. Antalet barnbarn visas i tabell eller i diagram och är tänkt att ge vägledning över vilka djurs gener som fått stor spridning i rasen genom att deras avkommor i stor utsträckning gått vidare i avel.

I Avelsboken av Lennart Swenson finns följande formulering: "Men hur många valpar bör till exempel en grupp hel- eller halvsyskon som mest producera? Ja, som riktmärke kan man nog säga att far- och morföräldrar inte bör tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund fick producera (se under Lista – djur använda i avel). Den rekommendationen kan aldrig bli regel eftersom detta skulle innebära att yngre hundar i en familjegrupp fråntas avelsrätten på grund av den avel som redan bedrivits med äldre släktingar."

Diskutera gärna frågan inom er rasklubb.

Under rubriken "Övriga barnbarn" redovisas barnbarn som inte fötts och registrerats i Sverige men som ändå finns i SKKs databas. Det kan t ex vara importerade hundar eller hundar som varit i Sverige för att tävla. En hund kan ha fler avkommor och barnbarn utomlands än de som finns i SKKs databas.

Inavelsgrad

Sidan visar hur ökningstakten av rasens inavelsgrad ändrats under en given tidsperiod.

Statistiken är baserad på födelseår och finns från år 1990 och framåt. De värden för inavelsgrad som visas är beräknade över 5 generationer enligt tabellmetoden.

Inavelsgraden inom en ras ökar kontinuerligt eftersom individerna i rasen är mer eller mindre släkt med varandra. Därför är det inte korrekt att tala om att sänka inavelsgraden. Genom att planera avelsarbetet och undvika nära släktskapsparningar kan man dock minska inavelsökningen inom rasen. En sjunkande kurva över tidsperioden skall därför tolkas som en avtagande ökningstakt av inavelsgraden och inte som en minskande inavelsgrad.

I Avelsboken av Lennart Swenson står följande. "Som genomsnittlig nivå i en ras eftersträvas en inavelsnivå över fem generationer understigande 2,5 %".

Många special- och rasklubbar har målsättningar om vilken nivå ökningen av inavelsgraden bör ligga på. Diskutera gärna inom er klubb vad som är en lämplig nivå inom er ras.

Fördelning parningar

Sidan visar en sammanställning över de kullar som fötts under ett visst år indelade i fyra grupper beroende på hur hög inavelsgraden varit för aktuell kull.

Statistiken finns från år 1990 och framåt.

Exempel på inavelsgrad för olika släktskapsparningar:

  • Kusinparning 6,25 % (enligt rekommendation från SKK bör inavelsgraden inte överstiga 6.25 %. Diskutera gärna inom er klubb vad som är en lämplig nivå för er ras).
  • Halvsyskonparning 12,5 %
  • Helsyskonparning 25 % (Brott mot SKKs Grundregler fr.o.m. 2006-01-01)
    Föräldradjur-avkommeparning 25 % (Brott mot SKKs Grundregler fr.o.m. 2006-01-01)

Antal/trend

Sidan visar sammanställningar över olika diagnoser för sjukdomar/defekter som finns centralt registrerade hos SKK för aktuell ras.

Statistiken är baserad på födelseår, beräknas för svenskfödda hundar och finns från 1990 och framåt. Observera att tabeller och diagram baseras på ingående hundars födelseår och därigenom visar antal hundar under ett visst födelseår med en specifik diagnos och inte antal diagnoser per år.

För uppgift om antal diagnoser per tidsperiod hänvisas till rubriken "Listor". Observera att det i listor inte sorteras på
hundarnas födelseår.

Preliminära resultat (vanligen hundar som är för unga för godkänt officiellt resultat), till exempel gällande HD eller ED, ingår inte i någon statistik.

I sammanställningar över ögondiagnoser redovisas en hunds senaste diagnos. Om en hund har två eller fler diagnoser vid samma undersökningstillfälle ingår samtliga diagnoser i redovisningen. Det innebär dels att antalet diagnoser kan vara fler än antalet undersökta djur dels att den totala
fördelningen i procent kan överstiga 100 %.

Observera att beräknade uppgifter för hälsa under denna rubrik inte kan jämföras med beräknade uppgifter gällande hälsa under "Hundar" och "Statistik för avkomma" om inte samma tidsperiod användes.

Rasens eventuella hälsorelaterade problem bör rangordnas i RAS så att det tydligt framgår vad som är mest aktuellt att försöka åtgärda.

Hundens välfärd ska stå i centrum. En förklarande text över sjukdomen/defekten samt en strategi med tydliga och mätbara mål ska också finnas med.

Kombinationer

Sidan visar en sammanställning på föräldradjurens diagnoser vid parningstillfället för de parningskombinationer som gjorts under ett visst år.

Man kan t ex se hur många kullar vars båda föräldrar haft A-höfter osv. Möjlighet finns alltså att följa vilka kombinationer som görs inom rasen och i vilken riktning trenden går.

Statistiken är baserad på kullens födelseår och visas från år 1990 och framåt.

"Okänt" innebär att hunden inte har något resultat registrerat i SKKs veterinärdataregister vid parningstillfället. Det kan endera bero på att hunden inte är undersökt alternativt att hunden har utländskt resultat som inte registrerats i SKKs veterinärdataregister.

Relaterade sidor

  • Hämta fakta från Avelsdata

    SKK Avelsdata är en kostnadsfri tjänst som redovisar uppgifter för hundraser på såväl individ- som populationsnivå.

    Läs mer
  • Hundraser och mentalitet

    Under menyrubriken "Raser" på SKK Avelsdata, finns även data för mentalitet för respektive hundras; Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH och Mentalbeskrivning hund, MH.

    Läs mer
  • Ta fram listor

    I funktionen Listor kan man enkelt få sammanställning över olika resultat för hundrasen, vilket är användbart i arbetet med RAS.

    Läs mer