Inavelsgrad baserad på härstamning
Graden av inavel beräknas traditionellt baserat på härstamnings-information, det vill säga den information som finns i hundens stamtavla. Även om beräkningen inte ger en komplett bild av individens totala inavel kan beräkningen utgöra ett värdefullt verktyg i avelsarbetet.
Inavelskoefficienten beräknas utifrån sannolikheten att två genvarianter (alleler) på en given plats i hundens arvsmassa (locus) är identiska till följd av att de nedärvts från en gemensam anfader. En stamtavlebaserad inavelsberäkning kommer endast att fånga den inavel som har uppkommit i de generationer som ingår i beräkningen, vanligtvis några generationer tillbaka.
Begränsningar med stamtavlebaserad inavelsberäkning
En inavelsberäkning baserad på en femgenerations-stamtavla återspeglar således ökningen av inavel som har skett under de senaste fem generationerna, och kommer inte att ta hänsyn till inavel som uppkommit i tidigare generationer. Beräkningen kommer därför, med största sannolikhet, att vara väsentligt lägre än om den omfattat samtliga generationer sedan rasens bildade. Information som man sällan har tillgång till, åtminstone inte komplett sådan.
Av den anledningen utgår beräkningen från ett ”nolläge” ett bestämt antal generationer bak. Om detta nolläge definieras så att de flesta hundarna i rasen har fullständig härstamningsinformation det antal generationer man beräknar för kommer dessutom hundarnas inavelsgrader att bli jämförbara.
Praktisk nytta av inavelsberäkningar i avelsarbetet
Även om stamtavlebaserade beräkningar av inavel, vanligen baserade på kring 5 till 6 generationer, inte ger en ”sann” bild av individens totala inavelsgrad kan dessa ändå vara mycket användbara i praktisk avel. Beräkningarna ger en bild av hur avelsarbetet bedrivits under de senaste generationerna, och innebär en möjlighet att undvika en snabb inavelsökning.
Genom att undvika nära släktskapsparningar kan förlusten av genetisk variation begränsas. Ny inavel och snabbt ökande inavel är dessutom enligt forskningen ofta mer skadlig än inavel som uppstått långt tillbaka i tiden, under lång tid. Anledningen till detta är att populationen gradvis anpassat sig till denna historiska inavel.
Inavelsberäkningar som verktyg för avelsplanering
Stamtavlebaserade beräkningar av inavel är alltså fortsättningsvis ett informativt verktyg i avelsplanering med hänsyn till genetisk variation. Oavsett graden av genetisk variation hos rasen, eller hos en individ, kan risken för sjukdom och inavelsdepression i en specifik kull förväntas öka om föräldrarna är nära släkt. Att undvika dessa högriskkombinationer kommer också att bidra till att begränsa populationens inavelsökning.
Avelsdata – ett verktyg för att kontrollera inavelsgrad
I SKKs e-tjänst Avelsdata publiceras inavelsgraden för varje hund, beräknad över fem generationer. Genom fiktiva provparningar i Avelsdata kan uppfödare kontrollera inavelsgraden hos avkommorna i en tänkt parningskombination och säkerställa att den inte blir för hög.