Svenska Kennelklubben arbetar med att kartlägga olika hundrasers hälsa. Syftet är att minimera vissa vanligt förekommande ärftliga defekter. I dag kan enskilda hundägare också få information om den egna hunden har anlag för en viss sjukdom genom ett enkelt blodprov.
Varför liknar den ena valpen sin mamma och den andra sin pappa? Och den tredje valpen då, som förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet.
För ett antal hundraser sker en röntgenkontroll av olika leder. Bedömning från dessa sker centralt och används främst som ett av flera avelsverktyg, men är också av intresse för ägare till hunden.
När det gäller våra hundars ögonhälsa så rör det sig om två typer, det som vi kan se utanpå och det som finns inuti själva ögonloben. Alla hundar ska ha sunda klara ögon utan tecken på irritation och ha ett för hunden normalt fungerande synfält. Här nedan finns mer ingående information om de olika problemen och vad som görs för att våra hundar ska må bra.
För att förbättra hälsan för de brakycefala (kortnosiga) raserna har två hälsoprogram tagits fram; hälsoprogrammet för andning och temperaturreglering och hälsoprogram baserat på RFG-Scheme.
När är DNA-tester värdefulla? Är testerna designade specifikt för vissa hundraser? Och vilka begränsningar finns? Här svarar vi på dessa, och andra vanliga frågor om DNA-tester.
Svenska kennelklubbens reviderade valpbesiktningsintyg är avsett att användas för valpar av alla raser upp till 9 månaders ålder.
Avelskommittén, AK, är Svenska Kennelklubbens kommitté för avelsfrågor. Här hittar du bland annat Avelskommitténs mötesprotokoll, kontaktuppgifter och delegeringsordning.