Juridik

Läs om behandling av personuppgifter, upphovsrätt och upphovsrättsintrång.

Juridik

Klicka på respektive rubrik för att läsa mer

Behandlingen av de personuppgifter som en organisation får tillgång till regleras av per­sonuppgiftslagen (1998:204), PuL.

Personuppgifter är information som på något sätt kan hänföras till en levande person, det vill säga uppgifter som kan bidra till identifiering av en viss person. Exempel på personuppgifter är namn, foton, hundinnehav, e-postadresser m.m. Den som personuppgifterna avser benämns i lagen som den registrerade.

Om en uppgift i PuL:s mening är att betrakta som en personuppgift så ska behandling av uppgiften ske i enlighet med lagens bestämmelser. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd som vidtas med uppgifterna, exempelvis insamling, registrering, organisering och lagring.

Den som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter benämns i personuppgiftslagen personuppgiftsansvarig. Den personuppgiftsansvarige ska bland annat se till att behandlingen av personuppgifter är laglig och att uppgifterna bara samlas in för det särskilda och berättigade ändamål som de var avsedda för.

Vad som utgör laglig behandling av personuppgifter regleras i 10 § PuL. Sådan personuppgiftsbehandling som den registrerade lämnat sitt samtycke till är alltid laglig. Därtill är behandling av personuppgifter utan samtycke laglig vid vissa i paragrafen angivna situationer. Bland annat om uppgiftsbehandlingen är nödvändig för att fullgöra avtal med den registrerade eller om den krävs för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet.

Anmälan av behandling av personuppgifter

Den personuppgiftsansvarige är skyldig att anmäla sin behandling av personuppgifter till Datainspektionen. Datainspektionen gör ingen prövning om behandlingen är tillåten enligt PuL, det är den personuppgifts­ansvarige som svarar för att behandlingen är laglig.

Det finns flera undantag från anmälningsskyldigheten. Behandlingen behöver inte anmälas om den utförs av en ideell organisation och enbart rör organisationens medlemmar eller då behandlingen sker med den registrerades samtycke. Om uppgifterna rör någon som inte är medlem måste de däremot anmälas till Datainspektionen.

Användning av personuppgifter vid direkt marknadsföring

Personuppgifter får inte användas för direkt marknadsföring om den registrerade skriftligen har anmält till den personuppgiftsansvarige att han motsätter sig sådan användning. Det bör vidare noteras att även marknadsföringslagen (2008:486), MFL, innehåller regler om direkt marknadsföring. Enligt MFL gäller att det vid direkt marknadsföring via elektronisk post och telefax som huvudregel krävs samtycke på förhand från den som marknadsföringen riktar sig till.

Uppgifter och information till den registrerade samt begäran om rättelse

Den personuppgiftsansvarige ska i samband med insamlingen av personuppgifter lämna uppgifter till den registrerade om behandlingen av uppgifterna. Den information som ska lämnas är uppgifter om den personuppgiftsansvariges identitet, ändamålen med behandlingen samt övrig information som den registre­rade behöver för att kunna ta tillvara sina rättigheter, inklusive information om rätten att ansöka om information och att få rättelse. Information om sådant som den registrerade redan vet behöver inte lämnas.

Den registrerade har rätt att, en gång per år och efter ansökan, gratis erhålla information av den personupp­giftsansvarige om huruvida den denne behandlar uppgifter som rör den registrerade. Information ska också lämnas om vilka uppgifter det är som behandlas, varifrån de har hämtats, än­damålet med behandlingen och till vilka mottagare uppgifterna har lämnats ut.

Om den registrerade begär det, ska den personuppgiftsansvarige rätta eller ta bort sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med PuL.

Skydd och säkerhet

Den personuppgiftsansvarige ska de till att de personuppgifter som behandlas skyddas genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder. Den personuppgiftsansvarige ansvarar alltså för att ingen obehörig får tillgång till personuppgifterna.

Den personuppgiftsansvarige kan utse ett personuppgiftsombud som då ansvarar för behandlingen av personuppgifter och ser till att det finns en policy för hur personuppgifter behandlas inom den organisationen.

Vidare ska den personuppgiftsansvariges IT-utrustning ha tillräckligt skydd mot intrång. Intrångsskyddet gäller även den personuppgiftsansvariges lokaler. Säkerhetsnivåns lämplighet bedöms från fall till fall, med beaktande av bland annat kostnaden för att genomföra säkerhetsåtgärderna samt hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.

Yttrandefrihet och ansvarig utgivare

Reglerna i PuL ska inte tillämpas om de strider mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF, eller bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), YGL.

YGL ger en möjlighet för enskilda och företag att, i vissa fall, skyddas enligt samma regler som traditio­nella massmedieföretag. Det gäller för den som tillhandahåller information ur en databas, till exempel via en webbsida. Den som önskar erhålla ett sådant skydd ska ansöka om ett utgivningsbevis hos Myndigheten för radio- och TV. Den som erhållit utgivningsbevis har samma rättigheter och skyldigheter som tradi­tionella massmedieföretag.

Med utgivningsbeviset följer inte någon ovillkorlig rätt att publicera vilka uppgifter som helst. Publicering av uppgifter kan leda till åtal och ansvar för tryckfrihetsbrott. Exempel på sådana brott är förtal, hets mot folkgrupp och olaga hot. Utmärkande för tryckfrihetsbrotten är att det är den ansvarige utgivaren som hålls ansvarig och kan dömas till böter och fängelse, oavsett vem som spritt de olagliga uppgifterna.

Vissa av bestämmelserna i PuL tillämpas inte på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. De bestämmelser i PuL som ändå gäller är de som rör en säker behandling av personuppgifter. Begreppen journalistik och konstnärligt eller litterärt skapande tolkas vitt, men SKKs verksamhet faller förmodligen utanför ramen för dessa.

Inom det journalistiska området faller ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Med ”uteslutande” ska förstås att uppgifterna i sig ska behandlas för journalistiskt ändamål. Ett massmedieföretags behandling av personuppgifter för fakture­ring, direktreklam eller kartläggning av läsarprofiler faller därför utanför vad som ska förstås med termen ”uteslutande”. Konstnärligt eller litterärt skapande kan exemplifieras med författandet av en teaterpjäs för offentligt framförande.

Det förekommer ofta att klubbar ger enskilda medlemmar och andra i uppdrag att skriva texter och ta fotografier till klubbens informationsbroschyrer eller tidning samt att utforma den lokala klubbens logo­typ. I normalfallet har inget skriftligt avtal tecknats för tjänsten, vad som möjligtvis kan finnas är en anteckning om uppdraget i styrelseprotokoll. För klubben är det viktigt att säkerställa att man har rätt att använda texter, fotografier och logotyper. Vidare är det viktigt att försäkra sig om att den enskilde medlem­men inte olovligen har kopierat materialet.

I det följande besvaras vissa frågor som uppkommer i samband med att personen som skrivit en text, tagit ett fotografi eller utformat en logotyp gör gällande att klubben inte längre får använda texten, fotografiet eller logotypen. En annan frågeställning som besvaras är hur en klubb kan förfara för att kunna bevisa sin äganderätt till fysiska föremål, såsom exempelvis datorer och frankeringsmaskiner, som köpts in av klubben men som disponeras av en enskild medlem.

Rätten till skrivet material och fotografier

Vem har rätten till texter i klubbens broschyrer m.m.?

Texter, fotografier och bilder kan ha upphovsrättsligt skydd enligt upphovsrättslagen (”URL”). En förutsätt­ning för att upphovsrättsligt skydd skall föreligga är att verket har en viss självständighet och originalitet. Kraven för upphovsrättsligt skydd är låga och det är troligt att texterna i SKK:s lokala klubbars broschyrer och på hemsidor i allmänhet är upphovsrättsligt skyddade. Den som skrivit texten är upphovsman och upphovsrätten tillkommer textförfattaren. Upphovsmannen kan ha givit annan rätt att använda det upphovs­rättsligt skyddade materialet, en s.k. licens. Upphovsrätten uppstår formlöst och inte genom t.ex. registrering. Ensamrätten består 70 år efter upphovsmannens död. En klubb kan göra sig skyldig till upphovsrättsintrång om upphovsrättsligt skyddade texter används utan tillstånd av upphovsmannen.

Upphovsmannen har upphovsrätten men kan ge annan licens. Om det inte finns något skriftligt avtal som ger klubben rätt att använda texterna är frågan om upphovsmannen ändå kan ha gett klubben licens. Enskilda medlemmar kan exempelvis få i uppdrag av klubben att skriva en text till en broschyr som skall användas av klubben. Om det i ett sådant fall stod klart för medlemmen när texten skrevs att den skulle användas för klubbens räkning i en broschyr kan upphovsmannen ofta anses ha givit en underförstådd licens till klubben. Licensen omfattar i sådant fall rätten att använda texten för det ändamålet. Upphovsmannen har dock fortfarande upphovsrätten till texten och kan normalt sett säga upp licensen. Om det inte finns något skriftligt avtal ger en sådan underförstådd licens klubben ett relativt svagt skydd.

Det bör noteras att upphovsmannen har kvar sin ideella rätt och därför har rätt att bli namngiven i den omfattning och på det sätt god sed kräver.

Vem har rätten till fotografier?

Enligt upphovsrättslagen kan fotografier antingen ha upphovsrättsligt skydd eller ha fotobildskydd. Kraven är högre för att få upphovsrättsligt skydd men i princip alla fotografier har fotobildskydd. Fotografier med fotobildskydd är skyddade 50 år från det år då fotografiet framställdes. De fotografier som ingår i de lokala klubbarnas broschyrer kan förutsättas ha fotobildskydd. Beträffande äganderätten hänvisas till det som angetts ovan under avsnitt 2.1.

Hur kan klubben säkerställa sin rätt till texter och fotografier?

För att stärka klubbens skydd och för att undvika bevissvårigheter kan medlemmen underteckna en kort bekräftelse som ger klubben licens och därmed rätt att använda det aktuella materialet. Det bör nämnas att en licens, till skillnad från en överlåtelse, kan sägas upp med skälig uppsägningstid om inte annat har avtalats.

En bekräftelse avseende texter kan utformas enligt följande: ”Undertecknad intygar att texten inte har kopierats utan att undertecknad skrivit texten självständigt. [Klubbens namn] får härmed rätt att så länge det immaterialrättsliga skyddet består använda texten [ange vilken text som avses] i samtliga medium och format, inklusive men inte begränsat till, broschyrer och klubbens hemsida. [Klubbens namn] äger även rätt att ändra verket samt att överlåta rätten vidare.”

Avseende fotografier kan en bekräftelse utformas enligt följande: ”Undertecknad intygar att texten inte har kopierats utan att undertecknad tagit fotografiet självständigt. [Klubbens namn] får härmed rätt att så länge det immaterialrättsliga skyddet består använda fotografiet [ange vilket fotografi] i samtliga medium och format, inklusive men inte begränsat till, broschyrer och klubbens hemsida. [Klubbens namn] äger även rätt att ändra verket samt att överlåta rätten vidare.”

Om upphovsmannen är okänd eller avliden får klubben antingen ta fram nya texter och fotografier eller leva i ovisshet.

Äganderätt till logotyper

Vem har äganderätten till klubbarnas logotyper?

En logotyp kan vara ett upphovsrättsligt skyddat verk enligt URL. Personen som utarbetat logotypen ses där­med som upphovsman. Samma förhållanden gäller därmed som avseende texter, se ovan under avsnitt 2.1.

En logotyp kan även ha varumärkesrättsligt skydd enligt varumärkeslagen (”VML”). Enligt VML kan ett va­rumärke antingen få skydd genom registrering eller inarbetning. Utgångspunkten i det följande är att någon registrering av logotypen inte har skett. Ett varumärke kan vara inarbetat om det är känt som beteckning inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig här i landet. Om den lokala klubben har använt logotypen under lång tid kan den vara inarbetad som ett skyddat varumärke.

Även om den lokala klubben kan ha inarbetat ett varumärke måste den ändå ta hänsyn till det upphovsrättsliga skyddet. Klubben kan därmed inte använda logotypen obehindrat utan är beroende av upphovsmannens medgivande.

Hur kan klubben säkerställa rätten till en logotyp?

Det är lämpligt att upphovsmannen överlåter äganderätten till logotypen till SKK:s lokala klubb. Även om det kan anses finnas en underförstådd licens skulle en överlåtelse stärka klubbens rätt till logotypen.

Upphovsmannen bör underteckna en enkel bekräftelse som innebär att upphovsrätten överlåts. En sådan bekräftelse kan vara enkel och exempelvis utformas enligt följande. ”Undertecknad intygar att logotypen inte har kopierats utan att undertecknad utformat logotypen självständigt. Härmed överlåts upphovsrätten och alla andra immaterialrättsliga rättigheter till logotypen (inklusive men inte begränsat till) användning av logotypen i broschyrer, på klubbens hemsida, tidningar och på medlemsprodukter till [Klubbens namn]. [Klubbens namn] äger även rätt att ändra verket samt att överlåta rätten vidare.”

Trots att den som gjort en logotyp innehar upphovsrätt kan det vara svårt för upphovsmannen att göra gällande upphovsrättsintrång om klubben använt logotypen under väldigt lång tid.

Om det inte är känt vem som är upphovsman till en befintlig logotyp eller om upphovsmannen inte är vid liv kan klubben antingen välja att utforma en ny logotyp eller att leva i ovisshet. 

 

Det är klubben som har äganderätten till de fysiska föremål som köps in av klubben. För att kunna bevisa äganderätten är det viktigt att klubben behåller kvitton där det framgår att klubben betalat föremålen.

För att undvika bevissvårigheter avseende äganderätten till ett föremål kan den enskilde medlemmen som disponerar exempelvis en dator i sitt hem för ett visst ändamål under en viss tidsperiod underteckna en bekräftelse. En bekräftelse kan utformas enligt följande: ”[Medlemmens namn] har rätt att från den [ange datum] till den [ange datum] disponera [ange vilket föremål bekräftelse gäller] som [ange ändamålet, exempelvis sekreterare i klubben]. [Klubbens namn] behåller dock äganderätten till [ange vilket föremål bekräftelsen gäller]. [Ange vilket föremål bekräftelsen avser] skall alltid återlämnas till [klubbens namn] på anmaning av klubben.”

Upphovsrättslagen (URL) ger upphovsrättsinnehavaren till ett verk en ensamrätt att utnyttja verket. För att ett verk skall erhålla skydd enligt URL krävs att det uppvisar en egenart på så sätt att det uppvisar ett visst mått av självständighet och individualitet jämfört med tidigare verk. Verket skall vara resultatet av en personlig, skapande insats. Texter, bilder och fotografier är exempel på vad som kan utgöra skyddade verk enligt URL. Fotografier som inte anses så originella att de utgör verk åtnjuter ett liknande skydd i egenskap av fotografiska bilder. Skyddet för ett verk uppkommer automatiskt i och med att verket skapas. I Sverige finns inget registreringskrav eller krav på att ange copyrightsymbol för att ett verk skall vara upphovsrätts­ligt skyddat. Skyddet gäller i 70 år efter upphovsmannens död. För fotografiska bilder gäller skyddet i 50 år från bildens framställande.

I normalfallet torde texterna och bilderna på Svenska Kennelklubbens (SKK), uppfödares och lokala klub­bars webbsidor vara skyddade av upphovsrätt. De fotografier som förekommer på webbsidorna åtnjuter åtminstone skydd som fotografiska bilder.

Upphovsrättsinnehavarens ensamrätt

Upphovsrättsinnehavarens ensamrätt omfattar rätten att framställa exemplar av verket samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Att olovligen utnyttja ett skyddat verk på en webbsida inkräktar på båda dessa rättigheter och utgör upphovsrättsintrång. Upphovsrättsmannen har även en ideell rätt till sitt verk. Denna innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven vid utnyttjande av hans verk. I den ideella rätten ingår även upphovsmannens rätt att motsätta sig kränkande ändringar av hans verk samt att verket används i kränkande sammanhang.

Upphovsrättsintrång

Ett verks egenart eller särprägel ligger även till grund för att bedöma om det föreligger upphovsrättsintrång. Skyddsomfånget för en kort text som ej har speciellt hög särprägel är snävare än skyddsomfånget för en lång och invecklad text. Det betyder att ju mindre originell en skyddad text är, desto mer lik tillåts en annan text att vara utan att den anses utgöra intrång. Om en text är identisk med en tidigare skyddad text utgör den senare texten självklart intrång. Motsvarande gäller för icke fotografiska bilders skyddsomfång. Användandet av någon annans fotografiska verk eller fotografiska bild utan tillstånd utgör normalt upphovsrättsintrång.

Inskränkningar i upphovsrätten

URL gör vissa inskränkningar i upphovsrätten. De som är mest relevanta i detta fall är rätten för en privat­person att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk och rätten att citera ur of­fentliggjorda verk. Av litterära verk i skriftlig form får endast begränsade delar framställas och då uteslutande för privat bruk. Citering skall göras i överensstämmelse med god sed och i en omfattning som motiveras av ändamålet. Detta betyder att källan som citeras skall anges och att citatet skall ingå i ett annat, större verk. Vad gäller icke fotografiska bilder, fotografiska verk och fotografiska bilder är citaträtten mer eller mindre utesluten då upphovsmannens ideella rätt riskerar att kränkas om endast ett brottstycke av hans verk återges.

Upphovsrätten i uppdragsförhållanden

Det finns ingen klar reglering på området. I princip gäller följande i ett uppdragsförhållande. För att det skall ske en fullständig överlåtelse av de rättigheter som tillkommer uppdragstagaren, så som upphovsman, till uppdragsgivaren, krävs det ett avtal som reglerar detta. Avtalet kan vara såväl skriftligt som muntligt. Den ideella rätten kan ej fullständigt överlåtas utan endast efterges i begränsad omfattning.

Om det inte finns något avtal som reglerar upphovsrätten måste man se till ändamålet med uppdragsavtalet, den avsikt parterna haft samt övriga omständigheter som förelåg då uppdragsavtalet ingicks. Är ändamålet med uppdraget att ett verk skall framställas för att användas i ett visst syfte av uppdragsgivaren, kan upp­dragsgivaren anses ha erhållit rätten att utnyttja verket på sådant sätt, även efter det att uppdragstagarens uppdrag avslutats, d.v.s. uppdragsgivaren har fått en ”underförstådd” licens. Uppdragsgivaren torde dock ej kunna överlåta sin rätt att nyttja verket till annan. Att ersättning utgår för uppdraget är ett av de tolkningsdata som kan komma att inverka på bedömningen av uppdragsgivarens nyttjanderätt.

En klubbs logotyp

En klubbs logotyp kan, utöver att vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, vara ett skyddat kännetecken (va­rumärke eller firma). Märket kan vara skyddat som ett registrerat kännetecken och/eller som ett inarbetat kännetecken. Kännetecknet anses inarbetat om det här i landet är känt inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig. Trots att det har förflutit flera år sedan en logotyp togs fram är det fortfarande den ursprunglige upphovsmannen som är att anse som upphovsman och som har upphovsrätt till känneteck­net, med reservation för vad som ovan sagts om upphovsrätt i uppdragsförhållanden. Dock är det klubben som i egenskap av att vara registrerad innehavare och/eller som genom användning av logotypen erhåller känneteckensskydd. Det betyder i sådana fall att klubben har ensamrätt att i näringsverksamhet använda kännetecknet. Andra näringsidkare kan förhindras att använda kännetecknet, samt kännetecken som är förväxlingsbara med klubbens kännetecken, för varor av samma eller liknande slag som de som klubben marknadsför. Vid denna förväxlingsbedömning jämförs alltså både känneteckenslikheten och produktlik­heten. Ju större känneteckenslikheten är, desto mindre behöver produktlikheten vara, och vice versa, för att intrång skall anses föreligga. För vissa kännetecken, s.k. välkända kännetecken, finns ett skydd även mot att annan använder ett likartat märke för andra slags varor och tjänster.

En klubbs medlemsmatrikel

Denna skulle kunna erhålla upphovsrättsligt skydd genom URL som ett verk och/eller ett mer begränsat katalogskydd. För att skyddas som ett verk måste matrikeln möta de krav som redogjorts för tidigare. Mer troligt är att en klubbs medlemsmatrikel skulle kunna erhålla katalogskydd. Detta skydd är mer begränsat än det upphovsrättsliga verkskyddet. Ett katalogskydd förutsätter att matrikeln innehåller ett stort antal uppgifter eller att den är ett resultat av väsentliga investeringar. Exempel på sådant som kan skyddas av katalogskyddet är bl.a. matriklar och kundregister. Det som skyddas är den egna sammanställningen av ett stort antal uppgifter, däremot skyddas inte uppgifterna i sig. Skyddstiden för kataloger är 15 år från fram­ställningsåret, dock alltid 15 år från det att katalogen gjorts tillgänglig för allmänheten. Intrång föreligger då någon utan lov återger större delen av uppgifterna i katalogen. Att någon, utifrån matrikelns information, enbart kontaktar personer i syfte att skapa en konkurrerande klubb utgör sannolikt ej intrång i den första klubbens upphovsrätt.

Slutsats samt påföljder vid upphovsrättsintrång och varumärkesintrång

Att olovligen använda SKKs, uppfödares eller klubbars texter, bilder, fotografier och logotyper på en webbsida kan utgöra upphovsrättsintrång och varumärkesintrång. Den som begår upphovsrättsintrång eller varu­märkesintrång kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vidare kan domstol, vid vite, förbjuda den som begår intrång, att fortsätta med de åtgärder som utgör intrång. Rättighetsinnehavaren har även rätt till ersättning för det olovliga intrånget. För ersättningsfrågan är det ovidkommande om den som obehörigen utnyttjade verket gjorde så i god tro.

Lagen om namn och bild i reklam

Lagen om namn och bild i reklam reglerar användningen av personbilder samt personnamn i reklamsam­manhang. Lagen blir tillämplig då bilder på levande personer som är identifierbara genom avbildning, namn eller annat omnämnande, utnyttjas av en näringsidkare i marknadsföringssammanhang utan personens samtycke. En näringsidkare som olovligen använder sig av ett fotografi föreställande en person i sin mark­nadsföring t ex på sin hemsida bryter således normalt mot denna lag. Brott mot lagen kan leda till böter.

Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen (MFL) reglerar en näringsidkares marknadsföring av varor och tjänster i förhål­lande till konsumenter och andra näringsidkare. Lagen är tillämplig på marknadsföring av varor och tjänster på Internet. En näringsidkares marknadsföring får enligt lagen inte vara otillbörlig. Begreppet innefattar vad som kallas vilseledande marknadsföring. En näringsidkares marknadsföring får inte vara vilseledande vad gäller t ex näringsidkarens egen eller annan näringsidkares näringsverksamhet, detta gäller bland an­nat en varas eller tjänsts ursprung och egna eller andra näringsidkares kvalifikationer och kännetecken. En näringsidkare får alltså inte bedriva marknadsföring som är vilseledande genom att marknadsföringen, eller det som marknadsförs, lätt kan förväxlas med en annan näringsidkares kända och särpräglade produkter eller verksamhet. Om någon i sin marknadsföring använder material som tillhör SKK eller en välkänd upp­födare och detta leder till risk för att de som tar del av marknadsföringen förknippar denna med SKK eller den välkända uppfödaren kan användningen strida mot MFL:s regler om vilseledande marknadsföring. Det kan också vara frågan om renommésnyltning i strid med MFL. Ett brott mot MFL:s regler kan bl.a. leda till ett förbud vid vite att fortsätta med marknadsföringen samt i vissa fall en skyldighet att utge skadestånd och avgifter.