Allmänt

På denna sida har vi samlat allmän information om arbete i förening inom Svenska Kennelklubben.

Allmänt

Klicka på respektive rubrik för att läsa mer

Svenska Kennelklubben (SKK), vars medlemsorganisationer är länsklubbar, specialklubbar, Sveriges Hundungdom och genom särskilt tecknade avtal anslutna rasklubbar, är en demokratiskt uppbyggd organisation. Medlemsorganisationerna är länken mellan SKK och den enskilde medlemmen och för medlemmens talan. Enheterna inom vart och ett av dessa organisationsled är egna juridiska personer, och har eget ekonomiskt ansvar och egen styrelse.

Kennelfullmäktige

Högsta beslutande organ inom SKK-organisationen är Kennelfullmäktige. Kennelfullmäktige består av delegater ifrån medlemsorganisationerna.

Kennelfullmäktige väljer Centralstyrelse (CS), Disciplinnämnd, revisorer och valberedning.

Länsklubbsfullmäktige

Länsklubbsfullmäktige är länsklubbarnas högsta beslutande organ i ärenden som avser för länsklubbarnas gemensamma frågor. Länsklubbsfullmäktige består av delegater från varje länsklubb.

Länsklubb

Länsklubb består av till klubben anslutna medlemmar.

Högsta beslutande organ inom länsklubben är länsklubbsårsmötet. Till länsklubbsårsmötet kallas alla medlemmar och på årsmötet väljs en länsklubbsstyrelse, revisorer och valberedning.

Lokal kennelklubb

Lokalklubbens högsta beslutande organ är lokalklubbsårsmötet.

Lokalklubbsårsmötet, dit alla klubbens medlemmar kallas, väljer en lokalklubbsstyrelse, revisorer och valberedning.

Specialklubb

Specialklubb består av till klubben anslutna rasklubbar/lokalklubbar. Specialklubbens verksamhet omfattar den/de ras/er för vilka delegering från SKKs centralstyrelse erhållits i samråd med specialklubben.

Specialklubbens högsta beslutande organ är specialklubbsfullmäktige/årsmöte. Fullmäktiges delegater utses av rasklubbarna och/eller lokalavdelningarna. Specialklubbsfullmäktige/årsmötet väljer specialklubbsstyrelse, revisorer och valberedning.

Rasklubb

Rasklubbens högsta beslutande organ är rasklubbsårsmöte. Alla klubbens medlemmar kallas till årsmötet, som väljer rasklubbsstyrelse, revisorer och valberedning.

I övrigt hänvisas till respektive klubbs stadgar.

Acklamation
Röstning med ja-rop.

Adjungera
Om klubbens stadgar tillåter, finns det möjlighet för styrelsen att till sig adjungera en person med specialkunskaper för att utföra ett viss uppdrag.

Exempel: Förslag finns om att man skall införa hälsoprogram för sjukdom som allt oftare förekommer inom rasen. En uppfödare av rasen är till yrket veterinär. Styrelsen tillfrågar henne om att få adjungera henne i frågor som rör aktuell sjukdom.

AU/VU (arbetsutskott/verkställande utskott)
Några personer ur styrelsen utses att ingå i AU och får då ta ett större ansvar för att utreda och bearbeta ärenden innan de tas upp till beslut vid styrelsemöte. AU kan även, om styrelsen så bestämmer, besluta i vissa ärenden. Dessa ska då redovisas vid nästkommande styrelsemöte för fastställelse eller ändring. Jfr VU.

Bordläggning
Bordläggning innebär att ett ärende inte beslutas om vid pågående möte, utan kommer upp för beslut, i oförändrat skick, vid ett möte längre fram.

Försöksvotering
Om någon begär votering, som innebär omröstning med räkning, frågar alltid mötesordföranden om mötet kan godkänna en försöksvotering. Om mötet accepterar detta, görs en omröstning med handuppräckning, med eller utan röstsedel. Någon rösträkning förekommer inte. Om så mötesordföranden har svårt att avgöra vilket förslag som fått flertalet röster, eller om någon mötesdeltagare begär räkning, så görs omröstningen om med handuppräckning eller namnupprop och rösterna räknas.

Justering: protokoll, röstlängd, talarlista, yrkanden
Ordet justera betyder i mötessammanhang kontrollera och rätta till, korrigera, granska och godkänna. När ett protokoll är justerat av vald justerare, betyder det att protokollet är kontrollerat och överensstämmer med vad som föregått på mötet.

Att röstlängden justeras innebär att mötet delges hur många röstberättigade som prickats av vid en viss tidpunkt, så om en omröstning med räkning sker, vet alla hur många röster som kan avges. Om mötets arbetsordning så medger, kan ordföranden efterhand ta upp röstlängden för justering då mötesdeltagare kan ha lämnat alternativt fler tillkommit.

När proposition/streck i debatten begärts, justeras alltid talarlistan först. Se proposition.

Justering av yrkanden görs när ett möte är redo för beslut. Mötesordföranden går då igenom de framlagda yrkandena, frågar mötesdeltagarna om de är rätt uppfattade och därmed är yrkandena justerade.

Jäv
Personer som väljs till samma styrelse, eller skall väljas till styrelse, valberedning, revisorer i klubben bör inte tillhöra samma familj eller ha någon nära-anhörig-relation eftersom jävsituationer då kan uppstå.

Exempel: Hustrun i en familj väljs som klubbens ordförande. Mannen står på förslag att väljas som en av revisorerna. Detta är då olämpligt eftersom mannen då kommer att granska frågor som hustrun arbetat med och haft ansvar för.

Kontrapropositionsvotering
Kontra betyder mot och proposition i denna bemärkelsen, betyder förslag, votering är omröstning, alltså är kontrapropositionsvotering detsamma som motförslagsomröstning.

Om fler än två förslag ställs mot varandra i en röstning med acklamation (ja-rop), och någon begär votering, används kontrapropositionsvotering eller motförslagsomröstning. Förslagen ställs två och två mot varandra i en form av utslagningsomröstning och slutligen finns endast två förslag kvar till själva ”finalen”.

Majoritet
Majoritet betyder flertal eller röstövervikt.

Med enkel majoritet menas att minst hälften av mötets röstberättigade måste stödja ett förslag för att det ska bli mötets beslut.

Med relativ majoritet menas att om fler än två förslag ställs emot varandra, blir det förslag som får flest röster också mötets beslut.

Med kvalificerad majoritet menas att ett beslut måste stödjas av fler röstande än hälften. Exempelvis krävs det i vissa föreningar 2/3 av de röstberättigade för beslut om en extra medlemsavgift.

Motion
När en medlem vill ha någon ändring eller tillägg till verksamheten till stånd, till exempel stadgeändring, kan medlemmen skriva en motion (förslag), till årsmötet. Motionen sänds till styrelsen som tillsammans med ett eget yttrande över motionen är skyldig att överlämna den till årsmötet för beslut.

Proposition – Streck
När någon begär proposition, betyder det att den vill ha streck i debatten, det vill säga debatten ska avslutas och mötet gå till beslut. När proposition – streck är begärt, skall ordföranden justera talarlistan och inkomna yrkanden.

Innan talarlistan och inkomna yrkanden justeras, ges möjlighet för mötesdeltagarna att teckna sig på talarlistan, samt anmäla eventuella yrkanden som de kommer att lägga. Därefter klubbas justeringarna och ingen talare som inte står på den justerade talarlistan får ordet, även om han så begär. Och ingen talare kan lägga något yrkande som inte finns på yrkandelistan, även om talaren står på den justerade talarlistan.

Remiss
Remiss är ett förslag som skickas för utredning och/eller utlåtande över en viss fråga.

Votering
Votering är en omröstning där rösterna räknas. Votering kan ske öppet, med handuppräckning eller namnupprop, men om någon av mötesdeltagarna så begär, ska votering ske slutet, det vill säga med röstsedlar. Jmf votering med försöksvotering.

Återremiss
När ett ärende återremitteras, betyder det att ärendet skickas tillbaka för omarbetning, för att i ett annat skick återkomma och tas upp till behandling vid möte längre fram. Jmf med bordläggning.

Ett engagemang i en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation som SKK, ställer krav på den som en­gagerar sig. Krav såsom kunskap om organisationens stadgar, uppbyggnad och verksamhetsidé. Arbetet i den ideella organisationen bygger på frivilliga åtaganden grundade på gemensamma intressen. För att kunna nå framgång med arbetet i organisationen och därmed också främja det gemensamma intresset, är det av största vikt att allt arbete bedrivs i en positiv anda. Att allt vi gör och vill göra är insatser för att föra organisationen framåt, stärka den och göra den än mer attraktiv för de som ännu står utanför.

Rollen som förtroendevald

Svenska Kennelklubben, SKK, är en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation. Som förtroendevald har du därför en central roll när det gäller att påverka och forma organisationens framtid. Du har rätt att bli bemött med respekt för dina åsikter – oavsett om du arbetat i styrelsen, deltagit i valberedningen eller varit revisor i många år eller om du nu har ditt första förtroendeuppdrag.

Som förtroendevald är du en del av SKKs ansikte utåt och det är därför din skyldighet att du är insatt i organisationen, dess verksamhet och roll i samhället.

Alla förtroendevalda måste, förutom att vara medlem i föreningen vilket bör vara en självklarhet, också dela den målsättning och inriktning föreningen uttalar i stadgar och verksamhetsidé. En ordförande, kas­sör, styrelseledamot, redaktör eller vilket uppdrag den förtroendevalde blivit utsedd till, kan aldrig betrakta ”sitt” uppdrag på ett sådant sätt att det är just ”mitt” område, ”mina” pengar, ”min” tidning och så vidare. Det är helheten som gäller och hela styrelsen har hela ansvaret under verksamhetsåret.

Som förtroendevald är du vald av föreningens medlemmar. Att vara förtroendevald är precis som ordet låter: ett förtroende. Det förtroendet prövas av medlemmarna på årsmötet via dels föreningens årsberättelse, dels via fråga om ansvarsfrihet. De av styrelsen tillsatta förtroendeuppdragen, till exempel kommittéer eller arbetsgrupper, granskas fortlöpande av styrelsen under verksamhetsåret.

Styrelsens ansvar och uppgifter

Din viktigaste uppgift som förtroendevald är att medverka till att SKK-organisationen utvecklas positivt, i enlighet med stadgar och gemensamma policydokument. En viktig förutsättning för att uppnå detta, är att du som förtroendevald är klar över din roll och dina uppgifter i styrelsen.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för verksamhet, ekonomi och i förekommande fall personal. Detta för­utsätter såväl omdöme som mod att ibland fatta svåra beslut. Styrelsens ansvar gäller samtliga ledamöter och det innebär att styrelsen som helhet står till svars för fattade beslut. Endast protokollförda reservationer fritar enskild ledamot från ansvar. Styrelsens ansvar prövas genom att årsmötet beslutar om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen.

Mål och utvärdering

Att kontinuerligt ange mål, följa upp och utvärdera verksamhet är styrelsens viktigaste uppgift för att på­verka föreningens utveckling. Tydliga mål ska fastställas exempelvis när det gäller verksamhetens kort- och långsiktiga utveckling.

Styrelsen upprättar inför varje årsmöte en verksamhetsplan. Verksamhetsplanens mål ska formuleras på så sätt att de lätt kan följas upp och utvärderas. Den årliga verksamhetsberättelsen är styrelsens beskrivning över i vilken grad verksamhetens mål har uppfyllts. Den samlade kunskapen om verksamhetens utveckling ligger sedan till grund för styrelsens beslut om föränd­ringar, nya mål och omprioriteringar.

Styrelsens arbete

Att åstadkomma ett öppet och effektivt arbetsklimat är den nyvalda styrelsens första uppgift. Redan inled­ningsvis bör man därför fastslå styrelsens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, mötesformer, utbildning av styrelsens ledamöter, et cetera. Risken är annars att ”man jobbar på som man alltid gjort”.

Ett sätt att underlätta styrelsens arbete är att kommittéer eller arbetsgrupper utses som planerar och utför vissa uppdrag. Det kan gälla föreningens tidning, webbsidor, utställningsverksamhet, med mera. Även om någon getts ett uppdrag, så är det fortfarande styrelsen i sin helhet som har huvudansvaret.

Som förtroendevald måste du inse att en stor del av arbetet görs mellan styrelsemötena. Se till att i god tid få dagordning och beslutsunderlag för det som ska behandlas på mötet. Att på förhand sätta sig in i frågorna och väga olika argument mot varandra innebär att du aktivt kan bidra med dina synpunkter på mötet, vilket är en förutsättning för goda beslut.

De beslut som fattas bör alltid formuleras så att det inte råder någon tvekan om innebörden. Detta för att undvika missämja och onödiga diskussioner. Tydliga protokoll är ett effektivt redskap för att följa upp tidi­gare fattade beslut. I och med att ett protokoll är justerat är det att betrakta som offentligt.

Föreningens styrelse kan till sig adjungera för verksamheten viktiga medlemmar, alternativt ge i uppdrag till medlem/medlemmar vissa arbetsuppgifter, som till exempel utställningsansvar, tidningsredaktör, webb-administratör, lokalområdesansvar, fastän dessa medlemmar varken sitter i styrelsen eller är valda av årsmötet. Dessa medlemmar svarar då inför styrelsen hur de sköter sina uppdrag.

Än en gång och det är viktigt att komma ihåg – styrelsen är ytterst ansvarig för all verksamhet mellan årsmötena.

Ordförandens roll

Ordföranden är arbetsledare för styrelsen och företräder oftast styrelsen även utåt. Ordföranden måste delegera uppgifter och ansvar så att alla förtroendevalda görs delaktiga i styrelsearbetet. Det är viktigt med en arbetsfördelning inom styrelsen, där även andra ledamöter än ordförande, kassör, sekreterare kan få konkreta uppdrag.

Att företräda föreningen

Det är lämpligt att styrelsen redan på ett tidigt stadium lägger fast rutiner för ledamöternas möjlighet att agera talesmän för föreningen. Det här handlar om att styrelsen värnar om sin gemensamma integritet och sammanhållning.

Det är också viktigt att man kommer överens om vilket mandat enskilda ledamöter har, när det gäller att fö­reträda föreningen i olika utåtriktade sammanhang, exempelvis i pressen eller gentemot lokala politiker.

Lojalitet med fattade beslut

Att olika åsikter bryts mot varandra är ett naturligt inslag i styrelsearbetet och ofta en förutsättning för kloka beslut. Självklart har man alltid rätt att hävda sin uppfattning, men när ett beslut väl är fattat, är det ett krav att samtliga ledamöter solidariskt sluter upp bakom detta.

Årsmötet

Vid årsmötet redovisas det föregående verksamhetsåret, samtidigt som förutsättningarna för innevarande år ges i form av verksamhetsplan och budget. Årsmötet tar också ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna året och väljer de nya ledamöter som ska ingå i styrelsen.

Den valda styrelsen tillträder omgående under förutsättning att valparagrafen blivit omedelbart justerad.

Valberedningen

Valberedningens uppdrag är att föreslå förtroendevalda till styrelsen. Att hitta rätt personer till olika uppdrag förutsätter att valberedningen känner till organisationens behov och kan bedöma människors personliga kvalifikationer. Det är också viktigt att inte försätta styrelsens ledamöter i jävsituationer. Därför ska man undvika att välja in flera medlemmar av en familj i samma styrelse; att exempelvis ordförande och revisor eller kassör och revisor tillhör samma familj är direkt olämplig. Valberedningen måste också tänka på att styrelsen ska fungera som ett kollektiv. Sist men inte minst gäller det att få människor att ställa upp, vilket inte alltid är enkelt. Därför är det viktigt att de arbetar kontinuerligt under hela verksamhetsåret med att förbereda de val som skall föreläggas årsmötet.

För att man en gång blivit invald i en styrelse är det inte självklart att man föreslås till omval. Valberedningen måste här kunna agera med fasthet och integritet – och alltid ha organisationens bästa för ögonen.

Ekonomi

Årsmötet och styrelsen bär det yttersta ansvaret för de ekonomiska beslut som fattas. Tydliga regler och rutiner för hur ekonomin hanteras är viktigt för att effektivisera verksamheten och undvika misstag eller till och med oegentligheter. Det är i detta sammanhang av största vikt att komma ihåg att aldrig blanda ihop ”privat” ekonomi med föreningens.

Styrelsens ansvar för ekonomin

För att en realistisk budget ska kunna upprättas och skälig medlemsavgift tas ut av medlemmarna, fordras att föreningen har en genomtänkt verksamhetsplan att utgå ifrån. En sådan plan innefattar allt ifrån mötes­kostnader till tidningsutgåvor och abonnemang av olika slag.

Att sätta sig in i föreningens ekonomi är kanske den uppgift som en ny styrelseledamot upplever som svå­rast. Ekonomin påverkar så gott som alla beslut, därför är det av avgörande betydelse att du kontinuerligt kan överblicka det ekonomiska läget i föreningen. Det är också viktigt att du kan göra jämförelser bakåt i tiden för att kunna bedöma föreningens ekonomiska utveckling.

Som förtroendevald är det med andra ord såväl en rättighet som en skyldighet att skaffa sig insyn i för­eningens ekonomi. Du som är ny i styrelsen har rätt till en grundlig genomgång av det ekonomiska läget och de rutiner som gäller i föreningen. För dig som är erfaren styrelseledamot är det viktigt att bidra till att göra de nya ledamöterna införstådda i hur ekonomin fungerar.

En av de första punkterna på dagordningen för styrelsen efter årsmötet är att fastställa rutiner för ekonomi­hanteringen exempelvis teckningsrätt, fullmakter med mera och för den ekonomiska rapporteringen från kassören till styrelsen.

Revision

Årsmötet väljer revisorer i enlighet med stadgarna. Revisorerna är en viktig del i varje förenings demokratiska säkerhets- och kontrollsystem. En central del av revisorernas arbete är att granska föreningens verksamhet, räkenskaper och ekonomi. Revisorerna har årsmötets – och därmed medlemmarnas – uppdrag att följa styrelsens förvaltning (verksamhet och ekonomi) av föreningen.

Att som revisor både ha en stödjande och granskande funktion gentemot styrelsen kan ibland innebära en svår balansgång. Direkt efter årsmötet bör revisorerna upprätta en plan för sitt arbete. För att kunna utföra sitt arbete skall revisorerna ta del av samtliga underlag och styrelseprotokoll. Ett sätt att underlätta arbetet är att kvartals- och/eller halvårsrevisioner genomförs. Revisorerna avger inför varje årsmöte en revisions­berättelse som utgör deras slutdokument över granskningen av verksamhetsåret.

Det är mycket viktigt att den som är förtroendevald lämnar ifrån sig material och handlingar som tillhör föreningen till sin efterträdare eller till annan förtroendevald i föreningen som anses lämplig vid tillfället. Detta för att arbetet ska kunna fortgå utan störningar och att den dokumentation som handlingarna utgör finns kvar för historiska ändamål.

Denna checklista är en hjälp när förtroendevalda byta ut i en förening. Listan är dock inte heltäckande, utan man bör använda sitt sunda förnuft i hur man hanterar övergången från en person till en annan.

I samband med överlämnandet är det bra att man noterar vad som lämnas samt att den som tar emot ma­terialet kvitterar detta på listan. Man behåller därefter varsitt exemplar av listan.

Följande bör man komma ihåg att återlämna:

Alla förtroendevalda

  • Nycklar till klubbstuga och andra nycklar som tillhör föreningen
    Kontorsmaterial såsom brevpapper, kuvert, skrivmaterial, toner, frimärken, stämplar
  • Blanketter som är unika för föreningen, till exempel domarprotokoll, auktorisationsbevis, anmälnings­blanketter
  • Maskiner och teknisk utrustning etc. som tillhör föreningen
  • Annat material som tillhör föreningen, till exempel gåvor, priser, standar och fanor.
  • Domarkompendium
  • Trycksaker såsom årsböcker och/eller rasdokument.
  • Inloggningsuppgifter, koder och dylikt gällande hemsida och funktionsknuten e-post.

Ordförande

  • Ordförandeklubba
  • Fullmakter, avtal etc.
  • Teckningsrätt på klubbens konton måste avslutas och ändras.

Kassör

  • Kontoplan
  • Verifikat
  • Huvudböcker
  • Bokslut
  • Kontoutdrag plus- och bankgiro
  • Inventarielista
  • Övrigt bokföringsmaterial
  • Handkassa
  • Skuldebrev
  • Lagfarter
  • Arrendeavtal
  • Försäkringsbrev
  • Bankcheckar

Sekreterare

  • Protokoll i original
  • Korrespondens (in- och utgående skrivelser)
  • Avtal i original
  • Årsmöteshandlingar
  • Skuldebrev
  • Lagfarter
  • Arrendeavtal
  • Övriga handlingar

Inledning

En rasklubb kan vara medlemsorganisation i Svenska Kennelklubben (SKK) på tre olika sätt:

  • Specialklubb enligt SKKs stadgar § 3 moment 2
  • Ansluten till en specialklubb
  • Avtalsansluten rasklubb enligt SKKs stadgar § 3 moment 3

SKKs organisationsmodell utgår från att det finns en rasansvarig klubb som tar det rasspecifika ansvaret. SKKs stadgar anger att det inom SKK bara får finnas en klubb per ras eller raser.

För att antas som ny specialklubb inom SKK bör klubben ha minst 1 000 medlemmar. Raser med gemensamma provregler bör organiseras inom en specialklubb, likaså kynologiskt närbesläktade raser. Den interna organisationen i en specialklubb med rasansvar för flera raser kan med fördel ske genom anslutna rasklubbar.

Varför bilda en rasklubb?

En rasklubb är en samling personer med ett starkt intresse för en ras som i organiserad form bedriver sitt intresse. Självklart kan detta intresse bedrivas utan att en klubb måste bildas. Man bör då tänka på att bildandet innebär ett ansvar och ett åtagande, men självklart även en tydlig möjlighet att inom SKK företräda sitt intresse för en speciell ras.

Det uppkommer både ett administrativt och ett organisatoriskt ansvarsfullt åtagande som många gånger kan kännas både tråkigt, arbetsamt och otacksamt. Tänk därför först noga igenom varför ni önskar bilda en rasklubb.

Hur många måste vi vara?

Något minsta antal personer som måste vara med vid bildandet av en klubb finns inte fastlagt. För bildandet av en ekonomisk förening räcker det med tre personer, varför det kan antas att tre personer också är tillräckligt för att bilda en ideell förening.

Hur går vi tillväga?

Lämpligaste tillvägagångssättet är att kalla ihop intresserade till ett möte där ni annonserar att klubben ska bildas. Kallelsen utfärdas av de/dem som har tagit initiativet till bildandet. Alla intresserade ska ha möjlighet att komma till mötet. I princip får man inte stänga ute någon från mötet.

Vid bildandemötet bör närvarolista upprättas. Denna kan också användas som röstlängd i de fall omröstning begärs. Initiativtagarna sköter normalt denna procedur fram tills mötet har valt mötesfunktionärer (mötesordförande, sekreterare och justerare/rösträknare).

Vill man vara förberedd inför bildandemötet kan initiativtagarna i förväg dela ut förslag till föredragningslista och eventuellt även ett förslag till stadgar, se SKKs typstadgar. Mötesordförande har sedan till uppgift att lotsa deltagarna genom föredragningslistans punkter som bör vara minst följande:

  1. Fastställande av närvarolista/röstlängd (bifogas protokollet)
  2. Val av mötesordförande
  3. Val av protokollsekreterare
  4. Val av två justerare tillika rösträknare
  5. Fastställande av föredragningslista för mötet
  6. Fråga om bildande klubben (ska den bildas, ja eller nej)Fastställande av stadgar för
  7. klubben eller uppdra åt någon/några att arbeta fram ett förslag
  8. Val av interimsstyrelse (ordförande samt x antal ledamöter) för tiden fram till och med det första ordinarie årsmötet
  9. Utse valberedning

När mötet har avverkat samtliga punkter på föredragningslistan är klubben bildad. För att man ska vara säker på att det har gått rätt till är det viktigt att skriva ett protokoll. Av protokollet ska framgå vilka som varit närvarande samt vilka beslut som har fattats. Närvarolista och stadgar bör bifogas originalprotokollet. Självklart ska det av protokollet också framgå vilka som har valts att ingå i klubbens styrelse.

Anslutning till Svenska Kennelklubben?

En rasklubb behöver inte vara ansluten till SKK. Dock förutsätter möjligheten att kunna påverka sin ras intressen inom SKK av att klubben är ansluten.

När en ny rasklubb ansöker om medlemskap i SKK är förstahandsvalet att finna en lämplig ansluten specialklubb inom SKK. En anslutning till en befintlig specialklubb kräver ett godkännande från specialklubben. I andra hand kan en rasklubb bli avtalsansluten rasklubb till SKK. En klubb placeras i någon av de tre nivåer SKK har utformat för samarbetet, se ”Principer för anslutning av rasklubb till SKK” i Föreningspaketet.

En klubb ska till SKKs föreningskommitté (FK) skicka in följande handlingar när klubben ansöker om medlemskap i SKK:

  • Styrelselista
  • Lista på valberedning
  • Stadgar
  • Ekonomisk redovisning
  • Verksamhetsplan för kommande/innevarande årVerksamhetsberättelse
  • Uppgift om rikstäckande verksamhet/geografiskt område
  • Uppgift om medlemsantal
  • Eventuella andra handlingar som kan tänkas underlätta beslut i FK
  • Eventuell hänvisning tillwebbplats
  • Vid nybildning även uppgift om antal registrerade hundar i rasen/raserna

Tillvägagångssätt:

Interimsstyrelsen skickar in ansökan med bilagor för godkännande till SKK eller specialklubb (se nedan lista till vem ansökan ska skickas) med ovan uppgifter som underlag.

De flesta av ovan nämnda handlingar är desamma som tas upp vid årsmöte, så en befintlig klubb kan lätt ta fram de efterfrågade uppgifterna. Vad gäller nybildad klubb så är det interimsstyrelsen som ska plocka fram motsvarande handlingar.

En befintlig klubb som lagts i malpåse bör även inkomma med uppgift om hur de tänkt lösa de problem som gjorde att klubben lades i malpåse.

Namn på klubben

När en klubb ansöker om specialklubbsstatus ska orden ”svenska” och ”klubb” förekomma i klubbens namn. För en rasklubb gäller att klubbens namn ska vara på svenska. SKK fastställer den förkortning för klubben som gäller inom SKK.

Fastställande

  • SKK/FK godkänner anslutning till SKK för specialklubbar och avtalsanslutna rasklubbar.
  • Specialklubb godkänner anslutning av rasklubb anslutna till specialklubb.
  • Det innebär att respektive organ fastställer stadgar och även framtida justeringar av dessa.

Behöver klubben registreras?

En ideell klubb behöver inte registreras, inte heller ha ett organisationsnummer. Men de flesta klubbar skaffar sig för eller senare ett organisationsnummer då detta väsentligt underlättar för klubben att t.ex. ingå juridiska avtal. Ansökan om organisationsnummer kan göras på skatteverkets webbplats.

Vad kostar det?

Enligt SKKs stadgar § 4 har SKK rätt att ta ut en klubbavgift av medlemsorganisationerna. Till dags dato är denna avgift 0 kronor. Varje specialklubb äger självständigt rätt att besluta om eventuell klubb- eller medlemsavgift.

Kan man få bidrag?

Inom SKK finns ett antal olika bidragsmöjligheter, läs mer på www.skk.se En förutsättning för att en klubb ska få bidrag är att klubben är ansluten till SKK.

Upphörande eller vilandeförklarande av klubb

Detta regleras normalt i sista paragraf i klubbens stadgar. Normalt överförs klubbens tillgångar och arkiv till SKK eller av specialklubb att användas på så sätt som sista årsmötet beslutat.

En klubb kan även förklaras vilande och klubbens tillgångar och arkiv samt rasansvar förvaltas då av SKK eller specialklubben.

En klubb kan även uteslutas eller få sin status förändrad inom SKK i enlighet med SKKs stadgar § 3 moment 6.

Möjligheten att bli en SKK-ansluten rasklubb har öppnats för klubbar och rassammanslutningar där SKK inte har delegerat ut rasansvaret till en befintlig specialklubb. Syftet med en anslutning som rasklubb är att klubben på sikt ska kunna anslutas till en befintlig specialklubb, bli en egen specialklubb eller tillsammans med andra närliggande raser bilda en specialklubb. Samarbetet regleras av avtal mellan SKK och berörd rasklubb.

Samarbetet utvärderas fortlöpande och i takt med att rasklubben får ökade möjligheter att kunna fungera som självständig specialklubb får den en utökad delegation från SKK.

En avtalsansluten rasklubb har skyldighet att

  • Skicka rasklubbens stadgar till SKK för godkännande
  • Följa de beslut som fattas av SKK och som rör rasklubbens medlemmar, ras/raser samt verksamhet
  • Fortlöpande delge SKK protokoll från rasklubbens årsmöte och styrelsemöten samt tillhandahålla verksamhetsberättelse inklusive bokslut och budget och rasklubbens eventuella tidning
  • Lämna uppgifter till SKK om rasklubbens förtroendevalda t ex styrelse, avelsråd och valphänvisare
  • Vid behov bistå SKK i frågor som rör rasklubbens medlemmar, ras/raser och verksamhet
  • Verka i enlighet med SKKs stadgar, regler och riktlinjer
  • Skicka eventuella förslag om anmälan till SKKs disciplinnämnd till SKK

Avtalsansluten rasklubb:

Utan rasansvar:

  • Klubben får fortlöpande information från SKK som berör ras- eller specialklubbar
  • Klubben får, för sin/sina ras/raser, domarkritiker från länsklubbsutställningar, veterinäruppgifter samt ägaruppgifter som registrerats av SKK

Med rasansvar:

  • Klubben får delegerat rasansvar från SKK
  • Klubben äger rätt att anordna officiell utställning, prov eller tävling efter ansökan hos SKKs Utställningskommitté eller Prov- och tävlingskommitté. Eventuella nya provformer (rasspecifika prov) ska utarbetas enligt anvisningar från berörd SKK-kommitté liksom domarutbildning avseende sådana prov
  • Klubben biträder SKK vid beslut rörande ansökningar om dispens från SKKs regelverk som rör rasen/raserna.
  • Klubben har rätt att besvara remisser i frågor som berör rasen/raserna
  • Klubben kan söka bidrag till exteriördomarkonferenser, avelskonferenser samt för videoproduktion i enlighet med gällande regler
  • Klubben har status som observatör på Kennelfullmäktige och specialklubbskonferenser
  • Klubben har rätt att föreslå examinatorer i domarutbildningen
  • Klubben har rätt att besvara remisser i allmänna frågor enligt samma principer som specialklubb

 

En klubb kan ansöka om att slippa deklarera (bli befriade från att lämna inkomstdeklaration)

Klubben måste skicka in ansökan till Skattemyndigheten senast fyra veckor innan deklarationen ska lämnas in. Om ansökan blir godkänd får klubben ingen deklaration på fem år, och slipper därmed att deklarera under den tiden.

För att ansökan ska bli godkänd ska klubben uppfylla alla villkor för att vara allmännyttig och enbart ha skattefria inkomster*. 

*Villkoren för att slippa deklarera står på ansökningsblanketten men förenklat kan sägas att förening­en ska vara öppen för alla, och arbeta minst 90 procent med och använda minst 75 procent av inkom­st­erna till något som många i samhället har nytta av.

Observerat att klubben inte blir befriad från att lämna inkomstdeklaration om klubben äger en fastighet eller har anställd personal med särskild löneskatt (anställd personal avser inte arvoderade funktionärer).  

Vid ansökan skickar ni med kopior på klubbens: 

- stadgar,
- senaste balans- och resultaträkning,
- senaste verksamhetsberättelse.

Här kan ni ansöka om befrielse från att ansöka om inkomstdeklaration:

Ansökan om befrielse från att lämna särskild uppgift (SKV 2501) | Skatteverket

 

Bokföring för ideella föreningar, Björn Lunden, Björn Lundén Info AB

Bolag, Föreningar, Stiftelser, Carl Hemström, Norstedts Juridik

Föreningsboken, Svante Pedersen och Lasse Pedersen, Bilda förlag

Föreningsteknik, Jan Wigdell med stöd av Per-Inge Johansson, SKK

Ideella Föreningar, Jan Lindblad och Björn Lundén, Björn Lundén Info AB

Ideella föreningar – regler, redovisning och skatter, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers

Revision, Björn Lundén, Anette Broberg och Gunnar Ohlsson, Björn Lundén Info AB

Sammanträdesteknik, Jan Frankenberg och Eric Nytell, Norstedts Juridik AB

Styrelseboken, Björn Lundén, Björn Lundén Info AB

Valberedning i arbete, Jan Wigdell, Kikkuli förlag AB