Guide för att skapa och revidera RAS

Alla hundraser som det bedrivs avel av i Sverige behöver rasspecifika avelstrategier, RAS. Här berättar vi steg för steg hur ni skapar och reviderar RAS-dokumentet.

För alla hundraser som det bedrivs avel på i Sverige ska det finnas en rasspecifik avelsstrategi, RAS. RAS-dokumentet ska revideras vart femte år och om behov uppstår kan det även behöva delrevideras under pågående femårsperiod.

Vi har tagit fram ett förslag på hur ni kan arbeta och vad ni ska tänka på och hoppas att denna guide kan vara till stöd och hjälp i ert arbete!

Checklista , steg A-G – sammanfattning på de olika stegen, med egna kommentarer.

Steg för steg-guide

För att få en bra start och komma igång med ert RAS, ger vi här tips om hur ni kan börja arbetet och jobba på ett effektivt sätt för att få med allt från början.

1.    Utse arbetsgrupp och leta upp tidigare RAS-dokument

Styrelsen utser en arbetsgrupp med uppgift att skapa/revidera RAS. Arbetsgruppen får tillgång till material från tidigare arbete med RAS, inkl SKK/AKs utlåtanden till tidigare versioner av RAS. Allt underlag och dokumentation av arbetet med RAS och tidigare utvärderingar av uppsatta mål och handlingsplaner, sparas inom klubben enligt den rutin styrelsen har beslutat.

2.    Kontakta specialklubben

Arbetsgruppen inleder en dialog med specialklubben (i de fall sådan finns) och meddelar att arbetet med revidering av RAS påbörjas. Specialklubben fyller en viktig roll som bl.a. stöd och bollplank för rasklubbens arbetsgrupp.

3.    Informera medlemmarna

Meddela era medlemmar att arbetet med att skapa/revidera RAS kommer börja och uppmuntra till engagemang från dem. Medlemmarna ska få tillfälle att ge synpunkter på framtida visioner och långsiktiga mål för rasen redan nu i det inledande skedet av arbetsprocessen.

Bjud in alla medlemmar till att diskutera hur den perfekta hunden av er ras ska vara, dvs hur de skulle önska att hundarna ser ut, beter sig, mår och fungerar. Några exempel på frågor man kan ställa till klubbens medlemmar är:

 

  • Hur är din drömhund av den här rasen? Nämn 5-10 saker som känns viktiga.
  • Om du köper en till hund av den här rasen, vad önskar du att uppfödaren har prioriterat högst vid val av avelsdjur?
  • Vad tycker du är viktigt att bevara/bibehålla hos hundar av rasen?
  • Om du fick önska dig någon förändring i rasen, vad skulle det vara?

 

Viktigt att ni redan i detta skede börjar dokumentera hur ni förankrar RAS inom klubben, dvs hur ni informerar och kommunicerar med medlemmarna.

Sammanställ underlaget och resonera inom arbetsgruppen kring hur en gemensam framtidsvision för rasen kan se ut.

Nu har ni kommit igång bra och kan gå vidare till steg B!

Ni behöver kartlägga hur rasen har utvecklats för att kunna ta fram nya mål och visioner. Här berättar vi mer om vad, varför och hur ni gör det. 

4.    Var står vi idag?

Nu är det dags för arbetsgruppen att göra en nulägesanalys inom områdena:

  • Population
  • Funktionsegenskaper
  • Vardagsmentalitet
  • Hälsa
  • Exteriör

Samla in faktaunderlag och notera vilka underlag som har använts till vilket område.

Nedan finns exempel på möjliga underlag inom respektive område. Alla rasklubbar har olika förutsättningar och ni väljer själva vilka av nedanstående förslag på underlag som passar och är relevanta för er ras.

De förslag som är markerade med fetstil ska dock anses obligatoriska, om de är möjliga/tillgängliga för er ras.

 

POPULATION

  • Beskrivning av registreringssiffrorna för de senaste 20 åren.
  • Inavelstrend och fördelning av parningar under de senaste 20 åren.
  • Andel av populationen som går i avel och fördelningen av antal hanar respektive tikar som används i avel.
  • Hundarnas ålder vid användning i avel.
  • Förekomst av hanar/tikar som lämnat fler valpar än 25 % av det genomsnittliga antalet registrerade hundar per år.
  • Genomsnittlig kullstorlek och eventuell förändring av denna över tid.
  • Andelen importerade hundar i den svenska populationen och beskrivning av deras betydelse (möjligheter och risker i det svenska avelsarbetet.
  • Importerade hundarnas härkomst och släktskap sinsemellan och med den svenska populationen.
  • Beskrivning av rasen i andra, för avelsarbetet viktiga, länder.

 

FUNKTIONSEGENSKAPER

  • Enkätundersökningar riktade till ägare av rasen.
  • Åsikter framförda vid diskussioner initierade av klubben.
  • Resultat från rasspecifika funktionsbeskrivningar.
  • Antal starter och andel resultat på avelsvärderande funktionsprov och tester, exempelvis jaktprov för fågelhundar och mentaltest för brukshundar.
  • Tävlingsresultat i icke rasspecifika provformer.

 

VARDAGSMENTALITET

  • Enkätundersökningar riktade till hundägare, med fokus på möjliga riskområden i rasen samt de generella BSI-områdena som gäller alla raser.
  • Åsikter framförda vid diskussioner initierade av klubben.
  • Resultat från genomförda BPH och/eller MH.
  • 200- eller 500-analys för BPH.
  • Försäkringsstatistik kopplat till mentalitet.
  • Eventuella noteringar om beteende på utställningskritiker.
  • Utdelade disqualified pga mentalitet.
  • Inrapporterade fall av oacceptabelt beteende.
  • Vetenskapliga studier.

 

HÄLSA

  • Resultat från hälsoprogram, SKK/Avelsdata.
  • Tillgänglig försäkringsstatistik (för att få Agria Breed Profile för er hundras, kontakta Avelskommittén).
  • Inrapporterade hälsoresultat från rasklubbens eget register.
  • Enkätundersökningar riktade till ägare av rasen.
  • Utdelade disqualified pga ohälsa.
  • Åsikter framförda vid diskussioner initierade av klubben.
  • Enkäter riktade till hundägare, med fokus på möjliga riskområden i rasen och såväl de rasspecifika BSI-områdena samt de generella BSI-områdena som gäller alla raser:
    – Alla hundar ska ha en mentalitet som tillåter att de fungerar i det moderna samhället.
    – Alla hundar ska ha sunda klara ögon utan tecken på irritation.
    – Alla hundar ska kunna andas obesvärat, även under rörelse. Ansträngd andning är fel hos både små och stora raser.
    – Alla hundar ska ha friska tänder och ett väl fungerande bett i enlighet med rasens standard.
    – Inga hundar ska vara överviktiga/feta eller avmagrade. Alla hundar ska ha god muskelkondition.
    – Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på irritation.
    – Alla hundar ska kunna röra sig utan ansträngning och besvär på ett rastypiskt sätt och visa det tillräckligt vid bedömning.
  • Vetenskapliga studier.
  • Rasspecifika hälsoprogram i andra länder.

 

EXTERIÖR

  • Genomförda exteriörbeskrivningar.
  • Genomförda exteriörbedömningar.
  • Resultat från officiella utställningar.
  • Kritiker från officiella utställningar.
  • Rasklubbens årliga BSI-sammanställningar.
  • Åsikter framförda vid diskussioner initierade av klubben.
  • Enkäter riktade till hundägare, med fokus på rasens riskområden enligt BSI.
  • Dokument från exteriördomarkonferenser.

5.    Sammanställ, analysera och diskutera

Sammanställ och analysera det material ni har samlat in, inom de fem olika områdena. Ge er själva ordentligt med tid att diskutera och resonera kring vad detta underlag egentligen säger er.

Resonera kring hur väl de kortsiktiga mål som formulerats i tidigare RAS har uppnåtts och utvärdera hur väl de tidigare uppsatta handlingsplanerna har fungerat som verktyg för att nå dessa kortsiktiga mål. Använd gärna specialklubben som bollplank i era diskussioner.

Gällande tolkningar, reflektioner och analyser av materialet för vardagsmentalitet och funktionsegenskaper går det bra att ta hjälp av Kommittén för hundars mentalitet via Mentalpoolen.

Gällande tolkningar, reflektioner och analyser av materialet för exteriör som har kopplingar till BSI går det bra att ta hjälp av Exteriördomarkommittén.
 
Om rasen är uppdelad i olika populationer där i princip ingen avel sker mellan hundar ur de olika rasvarianterna är det önskvärt att analysera de olika varianterna var för sig, där så passar och är möjligt.

6.    Ta fram underlag för medlemmarna

Sammanställ gjorda nulägesanalyser på ett tydligt och kortfattat sätt för att senare kunna presentera dessa för era medlemmar (se punkt 12). Ta gärna med diagram och tabeller i de fall där det tydligt förenklar för läsarna men tänk på att all fakta som presenteras behöver förklaras, både vad gäller sitt innehåll och vad gäller de tolkningar som är gjorda och de slutsatser som är dragna utifrån dem. Försök göra det så enkelt som möjligt för medlemmarna att förstå och följa era tankegångar!

Kom ihåg att ange vilka källor/underlag som har använts i arbetet med nulägesanalyserna.

Bra jobbat, nu har ni en bra grund att gå vidare med till steg C!

Dags att formulera vilka mål och prioriteringar ni bör göra inom rasen och som via aveln ska uppnås.

7.    Ta fram långsiktiga mål

Med utgångspunkt i den gemensamma framtidsvisionen och gjorda nulägesanalyser formulerar arbetsgruppen övergripande långsiktiga mål för de fem olika områdena.
Målen kan handla om att bevara såväl som att förändra och kan skilja sig åt mellan olika avelsinriktningar i raser med delade populationer. Här uttrycks vad man vill uppnå långt fram i tiden och målen bör vara realistiska men behöver inte vara mätbara eller tidsbestämda.

Om de långsiktiga målen ser annorlunda ut idag än vid senast gjorda revidering ska förändringen kommenteras/motiveras.

Observera att inga långsiktiga mål eller handlingsplaner får strida mot SKKs övergripande regler, rekommendationer och/eller svensk djurskyddslagstiftning. 

8.    Ta fram prioriterade kortsiktiga avelsmål

Med utgångspunkt i de långsiktiga målen och aktuella nulägesanalyser är det nu dags att specificera de allra högst prioriterade områdena i avelsarbetet just nu. Dessa ska motiveras och formuleras i tydliga och mätbara kortsiktiga mål - att uppnå under den kommande femårsperioden.

För att ha möjlighet att lyckas uppnå de uppsatta målen inom angiven tidsram är det viktigt att inte sätta upp för många mål utan lägga fokus på det som känns allra viktigast för rasen just nu. Observera att kortsiktiga mål bara behöver skrivas för prioriterade områden och inte krävs för vart och ett av de fem avsnitten i RAS.

Om rasen är listad i BSI ska det tydligt framgå hur ni valt att arbeta med de prioriterade områdena. Om man väljer att inte utarbeta kortsiktiga mål för alla områden som tas upp i BSI, behöver detta motiveras.

I raser med delade populationer (rasvarianter) där de kortsiktiga målen kan skilja sig mellan varianterna, ska detta presenteras på ett tydligt sätt.

Observera att inga kortsiktiga mål eller handlingsplaner får strida mot SKKs övergripande regler, rekommendationer och/eller svensk djurskyddslagstiftning. Se www.skk.se/regler-policys-och-lagar

9.    Hur når vi avelsmålen? Ta fram en handlingsplan

Till varje kortsiktigt mål är det nu dags att formulera en tydlig handlingsplan som ska fungera som vägledning för avelsarbetet under den kommande femårsperioden. Handlingsplanen beskriver de konkreta åtgärder som ska göras för att de kortsiktiga målen ska kunna uppnås inom utsatt tid.

Handlingsplanerna ska delas upp i:

a) det som rör varje enskild parning och är riktat direkt till uppfödare/hanhundsägare (skrivs in under rubrik: avelsrekommendationer för uppfödare och hanhundsägare)

b) det som är av mer övergripande karaktär, där rasklubben står som ansvarig, gärna tydligt uppdelat mellan exempelvis styrelse och olika arbetsgrupper (skrivs in under rubrik: handlingsplaner för rasklubben).

10.    Informera/återkoppla till specialklubben

När nulägesanalyser är gjorda, förslag på mål uppsatta och handlingsplaner framtagna ska specialklubben ta del av dessa, för att kunna ge er feedback och stöd i den fortsatta arbetsprocessen. 

11.    Bolla med SKK/AK

Innan arbetet med RAS går in i sitt slutskede finns möjlighet att få kontakt med granskare från SKK/AK, för att bolla tankar och idéer om innehållet med. Om så önskas, ta kontakt med vår avelskonsulent.

Telefon: 08-795 31 15
E-post: helena.frogeli@skk.se

Wow, bra jobbat! Ni har lycktas med ett viktigt arbete, gå vidare till steg D!

Viktigt att ta in synpunkter och diskutera och justera vid behov, så att RAS-dokumentet får en bred förankring.

12.    Ta in synpunkter från medlemmar

När rasklubb och specialklubb är överens om ett förslag på nulägesanalyser och kortsiktiga mål med tillhörande handlingsplaner är det dags för alla medlemmar att på lämpligt sätt få att ta del av detta och lämna feedback på förslaget.

Medlemmarna ska få minst fyra veckor på sig att återkomma med feedback, och det måste vara tydligt när sista dagen för att lämna synpunkter är. Detta bör meddelas medlemmarna i god tid innan perioden startar.

13.    Justera underlaget för RAS-dokumentet

Arbetsgruppen sammanställer inkomna synpunkter från medlemmarna och om behov finns justeras nulägesanalyser, mål och/eller handlingsplaner. Åsikterna kan gå isär och det finns inget krav på att alla medlemmar ska vara överens om allt innehåll i RAS. Ytterst ansvarig för valda mål och handlingsplaner är klubbens styrelse.

För att lyckas uppnå målen i RAS är det givetvis av största betydelse att majoriteten av rasens uppfödare och hanhundsägare står bakom dessa och är beredda att följa handlingsplanerna. Det är först när en majoritet av uppfödarna/hanhundsägarna följer rekommendationerna som effekten av dem bli möjlig att utvärdera.

Spännande, nu börjar ni bli klara, gå vidare till steg E!

Nu är själva innehållet klart; dags att sätta ihop allt till en dokument. Använd gärna vår mall och våra tips.

14.    Sammanställ RAS-dokumentet - enkelt och tydligt!

Efter genomförd förankring hos medlemmarna och feedback från specialklubben samt eventuellt ledamot i SKK/AK är det dags att färdigställa RAS-dokumentet. Ta gärna hjälp av vår wordmall för RAS.

Försök använda ett så vardagligt språk som möjligt och förklara facktermer och förkortningar. Det är viktigt att även de mindre erfarna får möjlighet att ta till sig innehållet, så att alla befintliga och blivande uppfödare/hanhundsägare förstår vad som förväntas av dem för att följa RAS.

Förklara syftet med RAS och hur medlemsförankringen har gått till under rubriken inledning.

Om rasen är listad i BSI så ska BSI-texten i sin helhet finnas med under aktuell rubrik; exteriör respektive vardagsmentalitet och om hälsan kan påverkas ska innehållet i BSI behandlas även under rubriken hälsa.

För att öka läsbarheten bör RAS-dokumentet vara kortfattat (helst inte överstiga 30 sidor) och ha en tilltalande layout. Ta gärna hjälp av tipsen i Gör ert RAS-dokument lättillgängligt

Ta gärna med diagram i de fall där det tydligt förenklar för läsarna, men tänk på att all fakta som presenteras behöver förklaras, både vad gäller sitt innehåll, de tolkningar som är gjorda och de slutsatser som är dragna utifrån dem. Försök göra det så enkelt som möjligt för läsarna att förstå och följa era tankegångar.

Olika typer av underlag och längre förklaringar (exempelvis beskrivning av olika sjukdomar) bör läggas som bilagor. Varje bilaga ska numreras och finnas med i innehållsförteckningen.

I slutet av dokumentet finns en källförteckning, som anger varifrån fakta och andra underlag är hämtade. Detta ger möjlighet för läsarna att bättre förstå underlaget och fördjupa sig i fakta.

Innan dokumentet kan anses färdigt ska det vara korrekturläst, gärna av personer utanför arbetsgruppen som ser dokumentet med “nya ögon”. Kontrollera att innehållsförteckningen är komplett och uppdaterad samt att texten i dokumentet är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Stäm av att stavning, sidnumreringar och sidhänvisningar är korrekta samt att årtal för fastställande står på dokumentets framsida.

15.    Skicka RAS-dokumentet till specialklubben

När det färdiga RAS-dokumentet är godkänt av styrelsen skickas det till specialklubben. Specialklubben är ansvarig för att granska såväl ingående fakta som rimligheten och relevansen i rasklubbens mål och handlingsplaner. När specialklubben godkänt den rasspecifika avelsstrategin, RAS, sänds den därifrån till SKKs avelskommitté.

Yeah, klart för denna gång! Nu är det bara att vänta och planerar för steg F!

Nu är det SKKs avelskommitté som ska arbeta med ert RAS-dokument samt lämna ett skriftligt utlåtande.

16.    Slutlig granskning och fastställande av SKK/AK

SKKs avelskommitté, AK, är ansvarig för granskning av RAS. För raser listade i BSI är även Exteriördomarkommittén inblandad.

Vid frågor om innehållet i RAS och/eller förslag på ändringar kontaktar AKs utsedda granskare aktuell specialklubb.

När dokumentet upplevs uppfylla de grundläggande kraven läggs dokumentet till dagordningen på avelskommitténs nästa möte, med förslag om slutligt fastställande.

När RAS är fastställt av AK meddelas specialklubben detta och får samtidigt ett skriftligt utlåtande, som kan föras in i dokumentet som sista bilaga. Först efter meddelande om fastställande av SKKs avelskommitté räknas RAS-dokumentet som gällande och publiceras på SKKs hundrasguide, för er hundras.

I de fall SKKs avelskommitté inte anser att dokumentet uppfyller de grundläggande kraven, beslutas om återremittering och specialklubben meddelas detta ihop med en skriftlig motivering till beslutet. I dessa fall förväntas specialklubben i samarbete med rasklubben skyndsamt åtgärda bristerna och därefter skicka in det korrigerade dokumentet till aktuell granskare och till avelskommittén, via mejladressen nedan.

Telefon: 08-795 31 15
E-post: helena.frogeli@skk.se

Om dokumentet då upplevs uppfylla de grundläggande kraven läggs dokumentet till dagordningen på avelskommitténs nästa möte, med förslag om slutligt fastställande.

Kul, nu har ni bara det sista steget kvar; steg G!

Nu är RAS-dokumentet klart att publicera, spridas och för alla att börjar arbeta mot de uppsatta målen. Skapa redan nu rutiner att fånga upp hur RAS efterlevs. 

17.    Fastställt RAS-dokument gäller i fem år. Kom ihåg att spara allt arbetsmaterial i klubben!

När en rasspecifik avelsstrategi, RAS, blivit fastställt av SKK/AK räknas den som gällande i fem år framöver. Både utlåtandet från SKK/AK och allt underlag som rör arbetet med RAS och de årliga utvärderingarna av mål/handlingsplaner ska sparas inom klubben, enligt den rutin som styrelsen har beslutat.

Riktigt bra jobbat! Nu är det dags att planerar in årliga utvärderingar!