Grundregler för alla medlemmar

Vägledning för uttolkning av grundreglernas första kapitel; Regler för medlemmar i SKK-organisationen. Här tar vi en närmare titt på vad grundreglerna för medlemmar säger i praktiken.

taxvalp i en famn

Regel 1:1

Hämtat från regel 1:1 ur grundreglernas första kapitel: 

"1:1 att behandla och vårda hundar och andra djur väl i enlighet med beprövad erfarenhet liksom gällande djurskyddslagstiftning. Detta innebär att någon befogad anmärkning mot djurhållningen inte ska kunna göras av myndighet eller av kennelkonsulent auktoriserad av SKK eller av myndighet. Medlem ska medverka till att SKKs auktoriserade kennelkonsulent kan genomföra besök."

Uttolkning

Grundreglerna gäller för allamedlemmar i SKK-organisationen, oavsett vilken klubb medlemmen tillhör. Det följer av medlemskapet att man måste följa dem. Grundreglerna inleds med en portalparagraf som beskriver det övergripande syftet med SKKs grundregler; att vårda hundar och andra djur väl. År 2009 utökades grundregeln till att gälla samtliga djur och inte enbart hundar då det ibland före­kommer situationer där en medlem exempelvis fått djurförbud eller blivit dömd för djur­plågeri, oavsett djurslag, där det inte kan anses etiskt att personen fortsätter som medlem i SKK utan att en bedömning av ärendet görs i Disciplinnämnden.

I dess nuvarande skrivning nämns gällande djurskyddslagstiftning vilket innebär all lagstiftning, oavsett om det är lag, förordning eller föreskrift utfärdad med stöd av djurskyddslagstiftningen. Det är därför viktigt att som medlem känna till exempelvis djurskyddslagen (2018:1192), djurskyddsför­ordningen (2019:66) samt Jordbruksverkets föreskrifter, exempelvis transportregler för djur (SJVFS 2019:7 Saknr L5) och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2020:8 Saknr L 102). Det är upp till medlemmen att hålla sig uppdaterad med gällande lagstiftning. Det räcker inte att känna till SKKs grundregler utan som medlem behöver man även ta del av samt förstå och följa gällande djurskyddslagstiftning.

Upprepade tjuvparningar omfattas av grundregeln. Disciplinnämnden likväl som Centralstyrelsen anser att upprepade tjuvparningar inte anses som god djurhållning.

Det är även särskilt viktigt att känna till SKKs policyuttalanden och särskilda inställning avseende god djurhållning och beprövad erfarenhet. Det är exempelvis inte tillåtet för SKKs medlemmar att förvara hundar i bur, annat än i vissa specifika fall och sammanhang. Att Jordbruksverket tillåter viss burförvaring innebär inte att det också per automatik är tillåtet för SKKs medlemmar. SKK har i vissa fall strängare regler än lagstiftaren.

Alla medlemmar i SKK har en skyldighet att medverka till att SKKs kennelkonsulenter kan göra besök. Företrädesvis uppfödare får besök men även en enskild medlem kan få besök, liksom domare och övriga funktionärer, vilket förtydligades i grundreglerna som gällde from 1 januari 2014. Det är inte godtagbart att neka besök eller att inte medverka till besök genom att uppträda otrevligt, inte svara på frågor eller inte bereda tillträde så att besök kan genomföras. Att inte hörsamma uppmaning om kontakt från kennelkonsulent eller kennelkonsulentsekretariat och ta kontakt med dessa är det­samma som att inte medverka till besök. Givetvis kan det vara så att konsulenten vid något tillfälle kommer när det inte passar men om det skulle vara fallet vid varje besök resulterar det i en anmälan till Disciplinnämnden. Egenkontrollen som SKK utför utgör en grundstomme i SKKs verk­samhet. SKK hänvisar allmänheten till våra uppfödare och att neka konsulentbesök kan leda till uteslutning då det ses som en allvarlig överträdelse att inte ta emot besök.

Regel 1:2

Hämtat från regel 1:2 ur grundreglernas första kapitel: 

"1:2 att handla och uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer och inte uttala sig nedsättande i tal eller skrift om en funktionär med uppdrag inom SKK."

Uttolkning

Andra paragrafen infördes i grundreglerna år 2009 bland annat som ett sätt att försöka få SKKs medlemmar  att tänka på hur de uttrycker sig gentemot varandra, domare och övriga funktionärer. Redan från början uttryckte dock Centralstyrelsen att det är en svår balansgång mellan yttrandefrihets­grundlagen (1991:1469) och SKKs grundregel. Tanken har varit att få medlemmarna att tänka sig för innan de uttrycker sig nedsättande såväl i tal som i skrift, vilket tillades i den förra ändringen av grundregeln, år 2014. Många medlemmar gör inlägg på Facebook och andra sociala medier. Tyvärr är det inte alltid som medlemmen censurerar sig själv för att inte såra eller misskreditera andra. Tidigare gällde grundregeln mellan medlemmar men då många av de anmälningar som handlades av Disciplinnämnden inte ledde till någon disciplinär åtgärd men mängden anmälningar var stor och ärendena många gånger omfattande ändrades grundregeln from 1 januari 2016 till att enbart gälla gentemot funktionär med uppdrag inom SKK. Anledningen till att anmälningarna ledde till få fällande beslut var att Disciplinnämnden av förklarliga skäl måste ha en hög toleransnivå med hänsyn till den yttrandefrihet som finns och ska finnas i en demokrati. 

Här vill SKK påminna om den lagstiftning som också finns till skydd för medborgarna, exempelvis Brottsbalkens femte kapitel som handlar om ärekränkning (förtal, förolämpning med mera). SKK vill också förtydliga vikten av att läsa och följa SKKs policy för sociala medier som finns att ladda ner och läsa på webbplatsen.

Disciplinnämnden har uttalat sig i flera ärenden och från ett beslut år 2017 återfinns följande formulering;

”Disciplinnämnden vill till att börja med anföra att det enligt stadgarna är fritt att framföra och diskutera olika uppfattningar om hundverksamheten, dvs. hur avel, tävlingsverksamhet och andra med rasen sammanhängande frågor ska bedrivas och behandlas. Dock bör man i möjligaste mån undvika att diskutera och peka ut enskilda personer och deras agerande. Det står även medlem fritt att framföra åsikter om hur styrelse och övriga föreningsfunktionärer utför sitt arbete. Dock kan krav ställas på sättet som synpunkter framförs och hur de formuleras. Det är aldrig tillåtet att använda nedsättande omdömen/tillmälen eller ett grovt språk som är ägnat att misskreditera styrelsemedlem eller funktionär.”

Det är således tillåtet och fullt rimligt att kritisera SKK, klubbar och dess styrelser men sättet man kritiserar på kan bli föremål för prövning.

Grundregeln rör dock inte enbart sociala medier utan den första delen handlar om uppträdande. Denna del kan exempelvis handla om att inte lämna ut en klubbs handlingar eller att lämna ut dessa till fel person eller att bete sig illa i en klubbstuga, på en tävling eller annat tillfälle, eller att systematiskt motarbeta styrelsearbetet i en klubb, dvs att motverka medlemsdemokratin. Som förtroendevald funktionär har du ett extra skydd men också ett extra ansvar. Centralstyrelsen ställer många gånger högre krav på en förtroendevald eftersom hen har en särskild ställning inom organisationen och som sådan förväntas föregå med gott exempel. Funktionärer med förtroendepost inom SKK-organisationen representerar SKK och genom sitt agerande kan de skada organisationen. Även funktionärers agerande kan bli föremål för prövning av nämnden då det kan anses skada eller motverka SKK om en funktionär agerar klart klandervärt..

Regel 1:3

Hämtat från regel 1:3 ur grundreglernas första kapitel: 

"1:3 att följa SKKs stadgar och regelverk samt att fullfölja de förpliktelser/åtaganden som framgår av ingångna SKK-avtal och även i övrigt på bästa sätt uppfylla de förpliktelser/åtaganden som kan följa av hundverksamheten samt att på intet sätt kringgå SKKs regelverk eller beslut."

Uttolkning

Grundregeln fick en utökad lydelse från och med 2014. Här framgår att samtliga medlemmar ska följa SKKs regel­verk samt fullfölja sina förpliktelser enligt ingångna avtal, oavsett om det är de obligatoriska avtalen eller de avtal som tagits fram som ett stöd för uppfödarna/medlemmarna, exempelvis parningsavtalet. 

Förtydligandet med avtalen är en följd av att många uppfödare och medlemmar tvistar angående de avtal de förbundit sig att följa. SKK vill påtala vikten av att hålla de avtal man skrivit under, oavsett om man är uppfödare eller köpare/fodervärd. Grundregel 1:3 innefattar allt som kan följa av hund­verk­sam­heten och av SKKs regelverk och beslut, samtliga försök att kringgå regelverket eller fattade beslut anses som överträdelser mot grundregeln.

Regel 1:4

Hämtat från regel 1:4 ur grundreglernas första kapitel: 

"1:4 att aldrig anlita bulvan eller själv agera som sådan genom att registrera valpar i annans eller eget namn/kennelnamn då den egentliga uppfödaren är annan person samt att inte anlita återförsäljare eller själv agera som sådan vid försäljning eller köp av hund."

Uttolkning

Paragrafen innefattar förbud mot hundförmedling, oavsett om det gäller importerade hundar eller hundar uppfödda i Sverige. Med bulvan menas en person som registrerar valpar/hundar i sitt kennelnamn eller namn utan att vara uppfödare/importör. Med återförsäljare menas en person som inte har fött upp valpen/hunden utan enbart säljer den vidare, oavsett om det rör sig om en enstaka valp eller hela kullar. Den som köper en hund registrerad i SKK ska kunna få full information om hundens uppväxt och dess föräldradjur. 

Som bulvan räknas dock inte den som vid enstaka tillfälle hjälper en uppfödare som hamnat i en icke förutsebar situation, exempelvis sjukdom eller olycksfall, som gör det omöjligt för uppfödaren att hantera och genomföra registrering och/eller försäljning. Givetvis anses inte heller uppfödaren ha anlitat bulvan i strid mot gällande grundregel vid dessa omständigheter. Om du hjälper en annan uppfödare eller om du själv behöver ta hjälp av någon annan ska du ansöka om dispens för detta. 

Att enbart, och vid enstaka tillfälle, hjälpa till med skötseln av en valpkull som bor hos dig gör dig inte till bulvan, detta är inte helt ovanligt när det gäller fodervärdstikar. Uppfödaren och fodervärden kan finna det bäst att tiken får föda sin valpkull hemma hos fodervärden. Viktigt är dock att köparna blir upplysta och vet vem som skött om kullen och vem som är säljare/ansvarig uppfödare om detta är två olika personer, samt vem man ska vända sig till vid eventuella framtida problem (uppfödaren).

Att i övrigt anlita/agera bulvan för att försöka kringgå SKKs regelverk ses dock som en överträdelse av grundregeln, exempelvis att föda upp en valpkull under pågående registreringsförbud och låta annan person, exempelvis familjemedlem, uppfödare eller vän registrera valparna. Detsamma gäller om en uppfödare av någon annan anledning än registreringsförbud låter annan person registrera kullen, exempelvis för att inte överskrida tillståndspliktig verksamhet, för att undgå disciplinär prövning om kullen strider mot grundreglerna, eller för att slippa ansöka om kennelnamn vid registrering av tredje valpkullen (vilket är obligatoriskt och har gällt sedan 1 januari 1985). Det är alltid den egentliga uppfödaren som ska ansöka om och registrera kullen i SKK.