2024

Effekter av personlighet på smärta och stress hos hundar och deras ägare.

Smärta och stress orsakar liknande fysiologiska och beteendemässiga förändringar, vilket kan försvåra upptäckt av smärttillstånd hos djur. Projektet inkluderar studier av 360 hundar och hundägare med validerade frågeformulär, kliniska studier och mentaltest. Målet med projektet är att öka kunskapen om hur personlighet påverkar stress- och smärtuttryck. Ökad kunskap om stress- respektive smärtbeteende förväntas resultera i förbättrad smärtdiagnostik hos hundar och därmed förbättrad djurvälfärd.

Projekttid: 3 år 
Sökande: Eva Sandberg, SLU

 

Datortomografi i kombination med jodkartor för bättre diagnos av sköldkörtelsjukdom

Syftet med denna studie är att karakterisera hundens sköldkörtel i samband med olika hormonsjukdomar (hypotyreos, sjukdom i binjurar, tumörer i sköldkörtel med flera). Detta kommer att göras med hjälp av datortomografi (CT) och med jodkartor. CT-jodtäthetsbilder har till exempel potential att förbättra visualiseringen av hela sköldkörteln, dess genomblödning och därigenom hjälpa till att skilja mellan en inflammerad sköldkörtel vid autoimmun sköldkörtelinflammation och tillbakabildning av sköldkörteln i slutskedet av hypotyreos.

Projekttid: 2 år 
Sökande: Marion Schmicke, Tierärztliche Hochschule, Hannover

 

Hur kan sociala media stödja ansvarsfulla katt- och hundägarpraktiker?

Projektet undersöker sociala mediers roll för att främja ansvarsfullt katt- och hundägande. Målen inkluderar att förstå sociala mediers råd i linje med veterinära riktlinjer, dess inverkan på husdjursvård och dess roll i djurägares hälsokompetens. Studien kombinerar Netnografi av sociala medier och intervjuer med katt- och hundägare. Förväntade resultat: tidskriftsartiklar, rapporter och samutformade kommunikationsriktlinjer för ansvarsfullt katt-/hundägande på sociala medier.

Projekttid: 3 år
Sökande: Maria Fuentes, Lunds universitet

 

Psykologiska faktorer associerade med ägare-djurrelationen och puppy blues

Den djupa känslomässiga kopplingen mellan människor och deras husdjur har en enorm potential för ömsesidigt välbefinnande. Liknande psykologisk ångest som finns i mänskliga relationer kan också manifestera sig i band mellan människor och husdjur. Vårt undersökningsprojekt kretsar kring två primära mål: att utforska samspelet mellan ägare-husdjurs personlighetskongruens och anknytningsstilar och att fördjupa sig i kopplingen mellan vårdgivarens valpblues och vårdgivarens beteende, såväl som dess inverkan på hundens senare beteendeutveckling.

Projekttid: 1 år
Sökande: Hannes Lohi, Helsingfors universitet

 

Identifiering av artrossmärta hos kaniner

Artrossmärta hos kaniner har tidigare inte studerats. Denna forskning syftar till att studera förändringar i rörlighet, aktivitet och beteende hos kaniner utan och med höft- eller knäartrit. Passiv och aktiv ledrörelseomfång i knä- och höftleder mäts med hjälp av en vinkelmätare och tvådimensionell rörelseanalys. Allmän aktivitet registreras med en aktivitetsmonitor som fästs i en sele på kaninen och aktivitet mäts under 30 minuter två gånger per dag. Rörelseomfång och aktivitetsresultaten för kaniner med och utan artrit jämförs med hypotesen att kaniner med artrit är mycket mindre mobila och aktiva än andra kaniner.

Projekttid: 3 år
Johanna Mäkitaipale, Helsingfors universitet

 

Människans och hundens intimitet mot livets slut

Syftet med projektet är att ta fram en etnografisk studie av intimitet mellan människor och hundar i livet för danska äldre människor som bor ensamma. Projektet uppmärksammar åldrande som ett tillstånd som påverkar både hunden och dess ägare och utforskar hur det påverkar relationen. Rekommendationer kommer att tas fram för aktörer som arbetar för att främja äldre vuxnas och sällskapshundars sociala välbefinnande. Uppmärksamhet kommer att ägnas åt etiska frågor i relation till både hundens och ägarens välbefinnande.

Projekttid: 2 år
Sökande: Nete Schwennesen, Roskilde universitetscenter

 

Maskininlärningsbaserat identifiering och validering av sjukdomsmutationer (PEKKA)

De senaste genombrotten inom genomik har genererat en mängd komplexa data. Trots framsteg är orsakerna till de flesta ärftliga sjukdomar hos hund fortfarande svårfångade. Osäkerheten leder till uteslutning av hundar från avelspopulationen vilket resulterar i minskad genetisk variation, vilket potentiellt ökar förekomsten av andra hälsoproblem. I detta projekt kommer vi att undersöka orsaken till elva ärftliga hundsjukdomar med en kombination av experimentell validering och en ny maskininlärningsmetod.

Projekttid: 1 år
Suvi Mäkeläinen, Uppsala universitet

 

Lämplighet hos hundar för olika typer av funktion i det moderna samhället

Detta projekt syftar till att få mer insikt i utvärdering av funktionalitet för hundar i olika situationer, såväl brukshundar som hundar som huvudsakligen hålls som sällskap. Baserat på frågeformulär och beteendebedömningsdata kommer vi att identifiera specifika önskade egenskaper enligt olika kategorier av hundägare, undersöka i vilken utsträckning beteendebedömningar förutsäger arbetsframgång och undersöka möjliga samband mellan nuvarande och nya utvärderingsmetoder.

Projekttid: 3 år

Therese Rehn, SLU

 

Hur man bäst säkerställer introduktion och välbefinnande för familjekatter som lever tillsammans

Detta projekt kommer att avslöja faktorer som främjar positiva sociala interaktioner och förhindrar välfärdsutmaningar bland katter som bor i ett hem, och det kommer att kommunicera resultat om dessa faktorer så att de kan gynna både katterna och deras ägare. Projektet använder en samhällsvetenskaplig metod med blandade metoder som kommer att inkludera djupgående kvalitativa intervjuer med ägare till mer än en katt, följt av en enkätstudie som skickas till ett representativt urval av danska katter.

Projekttid: 1 år

Sökande: Peter Sandøe, Köpenhamns universitet

 

Korrelation mellan kullstorlek och nivå av genetisk mångfald hos hundraser

Över arterna är det känt att höga nivåer av inavel kan leda till minskad kullstorlek. Det finns stor variation i kullstorlek mellan hundraser av liknande kroppsstorlek och vi vill undersöka om detta är korrelerat med graden av genetisk variation. Om vi påvisar en korrelation och hittar ett uppdaterat mått på "normal" kullstorlek för en given storlekskategori av hund, kan kullstorleken i framtiden användas som en enkel tidig indikator för när det är nödvändigt att vidta åtgärder.

Projekttid: 1 år

Sökande: Kim Kathrine L Bellamy, Norsk Kennel Klub