Tibetansk terrier

Tibetansk terrier är en uppskattad sällskapshund. Rasen ska vara smidig, snabb, välbalanserad, stark och tuff. Människorna i Tibet kallade dem för "småfolket" och det säger en hel del. Det är en hundras med många egna idéer och den älskar att vara med sin familj.  

Om du funderar på tibetansk terrier:

• En tibetansk terrier vill ha en hel del uppmärksamhet och tycker om att lära sig nya saker. 
• Rasen behöver en ägare som kan tänka sig att lägga ner minst ett par timmar i veckan på pälsvård.
• Valpen behöver tidig socialisering, uppfostran och vänja sig vid pälsvård. 
• Fundera på om rasen har de egenskaper som du söker hos en hund. Då är sannolikheten störst att ni båda kommer att trivas med livet tillsammans.
• Välj en uppfödare du känner förtroende för. Du kan ha stor nytta av uppfödarens kunskap och engagemang genom hela hundens liv.

Storlek och utseende

Tibetansk terrier är en kvadratisk hund som har en mankhöjd på 36-41 cm. Inga egenskaper hos rasen ska vara överdrivna och de flesta av dem kan beskrivas med ordet lagom.

Skötsel

Hos den vuxna hunden består pälsen av täckhår och underull. I samband med att vuxenpälsen börjar växa ut blir regelbunden pälsvård ett måste. Alla pälsrika raser fordrar extra arbete och denna hundras är inget undantag. Därför är det viktigt att man redan från början vänjer hunden vid att bli badad, borstad och fönad.

Egenskaper och mentalitet

En tibetansk terrier är intelligent, tillgiven och mycket känslig för sin ägares sinnesstämning. Hundarna försöker vara till lags, hårdhänt hantering fungerar inte även om det är viktigt att uppfostran är konsekvent. Det är viktigt för en tibetansk terrier att få vara en fullvärdig familjemedlem. Till sin natur är rasen gladlynt och barnslig och många av dem tror att de är valpar hela livet.

Hälsa

Tibetansk terrier är sunda och naturliga hundar och det är inte ovanligt att de lever i 15–16 år och är friska och aktiva hela tiden. De är inte speciellt benägna att få småkrämpor. Däremot finns det vissa rassjukdomar. PRA och linsluxation (ögonsjukdomar) förekommer och det är viktigt att avelsdjuren ögonundersöks regelbundet. Även HD (höftledsdysplasi) och PNP (njursjukdom) förekommer.

Vid valpköp: kontrollera att föräldrarna är ögonundersökta inom ett år före parningen. Dessa resultat är officiella och kan ses på Svenska Kennelklubbens webbplats (Hunddata). 

Historik

Rasen har sitt ursprung, som framgår av namnet, i Tibet. Liksom här i västvärlden i dag var den ibland en tillgiven och uppskattad sällskapshund, men det är troligt att den mestadels var en arbetande hund. I början av 1930-talet etablerades rasen i England och till Sverige kom den 1958. Som vakthund kunde den skälla varnande om någon fiende närmade sig, men den skulle aldrig ingripa. Den hjälpte till att hålla samman och driva fåren.